Galet och fullkomligt hysteriskt och stundtals alldeles för mycket

”28-åriga Fiona Yu verkar vara en vanlig Hello Kitty – en välutbildad, väluppfostrad asiatisk-amerikansk kvinna men under ytan revolterar hon mot de traditionella kinesiska värderingarna. För att slippa ansvara för familjens heder beslutar sig Fiona för att ta sin egen oskuld. Det leder till att hon återförenas med sin barndomsvän Sean Killroy, numera plastikkirurg med mödomshinnor som specialområde. Sean är snygg och rolig och utmanar hennes uppfattning om vad man kan och får göra. Men hans erbjudande att ta hand om de oönskade, lämpliga äktenskapskandidater hennes far kommer släpandes med resulterar i en rad konstiga ”olyckor”. Hur långt är Fiona beredd att gå för att få sina tänder och klor och befria sig från Hello Kitty-stereotypen”

Ganska långt skall det visa sig. Inläggets titel säger väl det mesta om vad jag tycker om boken. Jag förstår inte hur Fiona vågar träffa Sean men antagligen är det för att hon vet, alldeles för mycket och Sean vet att Fiona vet. Men de som vet för mycket kan lätt förgöras så hur vågar hon? Ja det är konstigt det där.

Mord begås på löpande band utan något större medlidande. Det blir lite väl magstarkt ibland men ändå läser jag boken och tycker det är bra, riktigt bra på sina ställen, men jag tror att Fiona hade lyckats döda Hello Kitty i alla fall, utan Seans hjälp. Fast då hade inte boken varit den samma, kanske inte en bok alls. Läs vetja!