Smakebit på søndag

Så var helgen nästan slut men en smakbit på den bok jag läser nu kommer här:

”Den unge mannen som ligger i sängen andas ännu. Ett andetag i taget. All koncentration i rummet är samlat till dessa mödosamma, korta andetag. Den unge mannen som sitter på stolen bredvid fixerar hans mun och halsgropen som fortfarande häver sig, som ett vatten vars vågor är på väg att plana ut.” (s.24)

Detta finns att läsa i Jonas Gardells Kärleken, del 1 i serien Torka aldrig tårar utan handskar. Ett stycke nutidshistoria, läs en fin intervju i DN här. Blir du mer ännu mer nyfiken kikar du in på hans webbsida. Det handlar om 80-talet då hiv och aids ”kom till byn”. Jag har ännu bara läst ett 30-tal sidor i denna bok men jag känner så väl igen den där rädslan som spreds överallt. Via tidningar, TV och kanske till och med från Socialstyrelsen överöstes vi med varningsord. Jag var i början av mina tonår vid denna tid och sånt minns man. Idag kan jag bli arg på hur det sköttes och jag tycker det är toppen att Gardell kände plikten att skriva. Tack för det!

Och undrar du vad det här med Smakebit på søndag är klickar du här!

Hur ska jag ta mig ur detta?

Ja, det är just så Sofi tänker i Katarina Fägerskiölds Åsen. En debutroman. Lite om handlingen först:

”Tjugoåriga Sofi arbetar som ett slags nutida piga hos Sam och hans familj någonstans i Västergötland. Hennes liv upptas av sysslorna på gården, med allt vad det innebär från slakt till barnpassning. Bäst tycker hon om att gå längst bak i raden av kor. Men hon är rädd för att gena genom skogen, rädd för att köra traktorn på sluttande åkrar, rädd för att köra barnen i bilen. Sofi bor i staden en mil bort. Men Sam ordnar så att hon kan flytta in i ett torp i närheten av gården. Då finns hon närmare till hands när han behöver hjälp. Trots att hon försöker blir hon aldrig särskilt bra på något. Hon är påverkbar och formad. Effektiv förutom vissa dagar. Hennes jobb förvandlas från arbetsmarknadsåtgärd till en riktig anställning. Och åren går.” Lånat från Albert Bonnier.

Ja, det är väl ungefär det som händer. Jag upplever Sofi som en mycket ensam tjej. Hennes tankar far runt, runt, de verkar knappast gå framåt. Det finns inget driv i henne. Samtidigt som hon vill någon annanstans verkar hon ganska nöjd (trygg kanske är ett bättre ord…?) med livet hon lever. Men det är inte lätt att bli klok på henne.

Hade hon velat sluta så skulle hon kunna göra det inget hindrade henne. Hon skulle kunna resa långt bort och aldrig komma tillbaka.” (s.43)

och senare

Osynliga band höll i henne var hon än gick. Tvingade in henne i välkända mönster, liknande tankar och förbjöd henne att ta ett extra steg. (…) Fast det var mitt i sommaren gjorde hon ingenting som folk brukar när det är varmt.” (s.85)

Det är som att hon är handlingsförlamad när hon inte är på gården och arbetar. Hon gör det hon blir tillsagd att göra. Verkar inte ha någon egen vilja. Hon vet kanske inte vem hon är? Vid ett tillfälle då de haft födelsedagsfest för bonden Sam är kvällen sen. Hon kryper in genom fönstret i barnens lekstuga och lägger sig där för att sova.

Detta var det första meningsfulla hon hade gjort. Inget hon företagit sig tidigare hade hon brytt sig om.” (s. 103)

Och på samma sätt fortsätter det, genom hela boken.

Hon föreställde sig att få en putt i rätt riktning. Men visste inte hur det skulle gå till. Få lite hjälp på traven. Slippa organisera det själv. Munnen som gapade, det var hennes egen. Stundtals upprepades hennes dagliga rutiner tills de existerade helt utan någon mening. Ansiktet i fönstret var hennes eget. Rumpan på stolen som höll på att domna bort var hennes egen. Att inte få det man drömmer om.” (s.123)

Jag tycker inte om själva innehållet (tror jag, jag blir lite arg på Sofi som inte gör något åt sin situation fast jag läser det som att hon vill förändring) men sättet på vilket Fägerskiöld skriver tilltalar mig. Att kunna hålla den här stämningen genom alla 139 sidor (inga mängder iofs), det tycker jag är bra gjort. Ser fram emot eventuell bok nummer två!

Läs här om vad DNs recencent tycker och här om vad GP anser.

På tal om Gun-Britt Sundström…

Tog in tidningen alldeles nyss

image

och där finns Nina Björks spaning på Hjalmar Söderbergs Lydia. Verkar inte vara utlagd på DN än. För er som inte hänger med så är Sundströms För Lydia en parafras på Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken. Två toppenböcker!

Hundra omistliga böcker enligt DN:s kritiker 2008

Hösten 2008 skrev DNs Barn/Ung-redaktör Lotta Olsson om varför barn ska läsa. Veckan efter presenterades en lista där DN:s kritiker röstade fram hundra författare och deras viktigaste barn- och ungdomsböcker, som små och stora läsare inte får missa. Det gav upphov till en diskussion på DN som ni kan läsa mer om här. Intressant var det! Och det är det fortfarande. Kanske finns några nya stjärnor på himlen som skall in på denna lista. Vad tycker du? De fetmarkerade är de jag läst, hitintills.

  • Richard Adams: ”Den långa flykten” (1972, övers Britt G Hallqvist)
  • H C Andersens sagor (1850, finns i flera översättningar)
  • Ivar Arosenius: ”Kattresan” (1909)
  • James Barrie: ”Peter Pan och Wendy” (1921, flera översättningar)
  • Frank L Baum: ”Trollkarlen från Oz” (1940, flera översättningar)
  • Anna Bengtsson: ”Det kittlar när löven kommer” (2006), ”Åskan kommer” (2004)
  • Gunilla Bergström: Böckerna om Alfons Åberg (den första kom 1972) (SZ, LO, KH, PH)
  • Elsa Beskow: ”Sagan om den lilla, lilla gumman” (1897), ”Tomtebobarnen” (1910), ”Blomsterfesten i täppan” (1914), ”Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” (1918), ”Petter och Lotta på äventyr” (1929)
  • Jean och Laurent de Brunhoff: ”Babar” (1944, övers Ingrid Prytz)
  • Francis Hodgson Burnett: ”Den hemliga trädgården” (1909, flera översättningar)
  • Wilhelm Busch: ”Max och Moritz” (1902, flera översättningar)
  • Lewis Carroll: ”Alice i underlandet” (1865, flera översättningar)
  • Aidan Chambers: ”Dansa på min grav” (1982, övers Katarina Kuick)
  • Carlo Collodi: ”Pinocchio” (1883, flera översättningar)
  • Susan Cooper: ”En ring av järn” (1973, övers Jadwiga P Westrup)
  • Robert Cormier: ”Busskapningen” (1979, övers Karin Nyman), ”Chokladkriget” (1974, övers Lena Persson)
  • Roald Dahl: ”Kalle och chokladfabriken” (1964, övers Viveka Tunek), ”SVJ” (1982, övers Meta Ottosson), ”Häxorna” (1983, övers Meta Ottosson), ”Matilda” (1988, övers Meta Ottosson)
  • Thorbjörn Egner: ”Folk och rövare i Kamomilla stad” (1955, övers Ulf Peder Olrog och Håkan Norlén), ”Klas Klättermus” (1953, flera översättningar)
  • Fam Ekman: ”Rödhatten och vargen” (1987, övers Fam Ekman), ”Vad ska vi göra med lilla Jill?” (1976, övers Marianne Eriksson)
  • Annika Elmqvist: ”Sprätten satt på toaletten” (1970)
  • Michael Ende: ”Momo eller Kampen om tiden” (1973, övers Roland Adlerberth), ”Den oändliga historien” (1979, övers Roland Adlerberth)
  • Eva Eriksson: ”Boken om Bella och Gustav” (1980)
  • Anne Franks dagbok (1947, flera översättningar)
  • Neil Gaiman: ”Coraline” (2002, övers Kristoffer Leandoer)
  • Leon Garfield/Michael Foreman: ”Shakespearesagor” (1986, övers Sven Christer Swahn)
  • Kenneth Grahame: ”Det susar i säven” (1908, flera översättningar)
  • Bröderna Grimms sagor (1812, flera översättningar, bl a av Britt G Hallqvist
  • Maria Gripe: ”Hugo och Josefin” (1962), ”Tordyveln flyger i skymningen” (1978), ”Agnes Cecilia – en sällsam historia” (1981)
  • Gunna Grähs: ”Tutu och tant Kotla” (2006), ”Dino och Kurren” (2006), ”Syrma och Tocke Broms” (2007), tillsammans med Håkan Jaensson och Arne Norlin ”Nussekudden” (1988)
  • Sonya Hartnett: ”Thursday’s Child” (2002, ännu ej översatt till svenska)
  • Florence Parry Heide: ”När Trevald krympte” (1971, övers Magnus Hedlund)
  • Kurt Held: Röda Zora” (1941, övers Gertrud Zetterholm)
  • Lennart Hellsing: ”Katten blåser i silverhorn” (1945), ”Summa summarum” (1950), ”Den flygande trumman” (1954), ”Krakel Spektakel köper en klubba” (1956), ”ABC-boken” (1961), ”Sjörövarbok” (1965), ”Den underbara pumpan” (1975)
  • Heinrich Hoffmann: ”Pelle Snusk” (1845, övers troligen Wilhelmina Stålberg)
  • Åke Holmberg/Sven Hemmel: ”Ture Sventon, privatdetektiv” (1948), ”Ture Sventon i Paris” (1953)
  • Anna Höglund: ”Först var det mörkt” (1991), ”Resor jag aldrig gjort” (1992), ”Mina och Kåge” (1995), ”Sagan om pannkakan” (1982)
  • Eva Ibbotson: ”Den stora spökräddningen” (1975, övers Jadwiga P Westrup), ”Häxtävlingen” (1979, övers Jadwiga P Westrup)
  • Janosch: ”Lilla Björn och Lilla Tiger (1990, övers Gun-Britt Sundström), ”Vår mus har röda strumpor på” (1981, övers Christina Tranmark-Kossmann och Sune Karlsson), ”Bullerbang och fågeln” (1969, övers Britt G Hallqvist)
  • Tove Jansson: ”Småtrollen och den stora översvämningen” (1945), ”Kometjakten” (1946), ”Trollkarlens hatt” (1948), ”Muminpappans bravader” (1950), ”Farlig midsommar” (1954), ”Trollvinter” (1957),”Det osynliga barnet” (1962), ”Pappan och havet” (1965), ”Sent i november” (1970), ”Vem ska trösta knyttet?” (1960), ”Hur gick det sen?” (1952), ”Den farliga resan” (1977)
  • Ole Lund Kierkegaard: ”Gummi-Tarzan” (1976, övers Karin Naumann), ”Lille Virgil” (1972, övers Britt G Hallqvist)
  • Gösta Knutsson: ”Nalle Lufs” (1949), ”Pelle Svanslös på äventyr” (1939)
  • Harry Kullman: ”De rödas uppror” (1969), ”Stridshästen” (1977)
  • Rose Lagercrantz: ”Metteborgs samlade öden och äventyr” (1995)
  • Selma Lagerlöf: ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” (1906)
  • Olof och Lena Landström: ”Bu och Bä på kalashumör” (1995), ”Bu och Bä i blåsväder” (1995), ”Bu och Bä på sjön” (1996), ”Bu och Bä i städtagen” (1996), ”Bu och Bä i skogen” (1999), ”Bu och Bä blir blöta” (1999), ”Bu och Bä får besök” (2006), ”Nisses nya mössa” (1990)
  • Ursula LeGuin: ”Trollkarlen från Övärlden” (1968, övers Sven Christer Swahn), ”Gravkamrarna i Atuan” (1970, övers Sven Christer Swahn), ”Den yttersta stranden” (1972, övers Sven Christer Swahn), ”Tehanu” (1990, övers Rebecca Alsberg), ”Burna av en annan vind” (2003, övers Lena Jonsson) och ”Berättelser från Övärlden” (2001, övers Lena Jonsson)
  • C S Lewis: ”Häxan och lejonet” (1950), ”Min morbror trollkarlen” (1955), ”Caspian, prins av Narnia” (1951), ”Kung Caspian och skeppet Gryningen” (1952), ”Silvertronen” (1953), ”Hästen och hans pojke” (1954), ”Den sista striden” (1956) (alla böckerna är översatta av Birgitta Hammar, förutom ”Min morbor trollkarlen som är översatt av Britt G Hallqvist) Irmelin Sandman Lilius: ”Gullkrona gränd” (1969), ”Gripanderska gården” (1970), ”Gångande grå” (1971), ”Mattan från Kars” (1989), ”Korpfolksungen” (1994)
  • Gunnel Linde: ”Den vita stenen” (1964)
  • Pija Lindenbaum: ”Else-Marie och småpapporna” (1990), ”Gittan och gråvargarna” (2000), ”Lill-Zlatan och morbror Raring” (2006)
  • Astrid Lindgren: ”Pippi Långstrump” (1945), ”Pippi Långstrump går ombord” (1946), ”Pippi Långstrump i Söderhavet” (1948), ”Bröderna Lejonhjärta” (1973), ”Mio, min Mio” (1954), ”Ronja rövardotter” (1981), ”Emil i Lönneberga” (1963), ”Nils Karlsson-Pyssling” (1949), ”Nils Karlsson-Pyssling flyttar in” (1956)
  • Barbro Lindgren: ”Loranga, Masarin och Dartanjang” (1969), ”Loranga, Loranga” (1970), ”Världshemligt” (1972). Tillsammans med Eva Eriksson:”Mamman och den vilda bebin” (1980), ”Den vilda bebiresan” (1982), ”Vilda bebin får en hund” (1985), ”Max bil” (1981), ”Max lampa” (1982), ”Max boll” (1982), ”Vems lilla mössa flyger” (1987). Tillsammans med Olof Landström ”Nämen Benny” (1998), tillsammans med Anna-Clara Tidholm ”Pojken och Stjärnan” (1991)
  • Eva Lindström: ”Limpan är sugen” (1997), ”Jag gillar Stig” (1998), ”Min vän Lage” (2001)
  • Eric Linklater: ”Det blåser på månen” (1944, övers Hugo Hultenberg)
  • Leo Lionni: ”Lilla blå och lilla gul” (1959, övers Marianne Eriksson)
  • Hugh Lofting: ”Berättelsen om doktor Dolittle” (1920, övers Verna Lindberg)
  • Viveca Lärn: ”Eddie och Maxon Jaxon” (1991), ”En barkbåt till Eddie” (1992)
  • Åke Löfgren/ Egon Möller Nielsen: ”Historien om Någon” (1951)
  • Jan Lööf: ”Sagan om det röda äpplet” (1974)
  • Michelle Magorian: ”Godnatt Mister Tom” (1982, övers Meta Ottosson), ”Plats på scen” (1994, övers Meta Ottosson)
  • Olle Mattson: ”Briggen Tre Liljor” (1955)
  • Margaret Mahy: ”Det stora piratiska dundersmällkalaset & Bibliotekarien och rövarna” (1981, övers Jadwiga P Westrup), ”Tycho och Angela” (1988, övers Ebba Hamelberg)
  • Egon Mathiessen: ”Misse med de blå ögonen” (1951, övers Åke Löfgren)
  • A A Milne: ”Nalle Puh” (1926, övers Brita af Geijerstam)
  • L M Montgomery: ”Anne på Grönkulla” (1908, övers Karin Lidforss-Jensen), ”Emily” (1923, övers Stina Hergin)
  • Edith Nesbit: ”Huset Ardens gåta” (1908, Jadwiga P Westrup)
  • Grete och Bengt Janus Nielsen: ”Strit” (1943, flera översättningar)
  • Per Nilsson: ”Hjärtans fröjd” (1992), ”Flickan jag älskar heter Milena” (1998), ”Ett annat sätt att vara ung” (2000), ”Ja må han le… Va?” (2000), ”Sjutton” (2002), ”Svenne” (2006)
  • Ulf Nilsson: tillsammans med Eva Eriksson ”Älskade lilla gris” (1982) och ”Lilla syster kanin” (1983), tillsammans med Anna-Clara Tidholm ”Adjö, herr Muffin” (2002).
  • Sven Nordqvist: ”Pannkakstårtan” (1984)
  • Mary Norton: ”Pojken och lånarna” (1955, övers Cilla Johnson)
  • Christine Nöstlinger: ”Burkpojken” (1975, övers Karin Nyman), ”Vi struntar i gurkkungen” (1972, övers Barbro Nessén), tillsammans med Helme Heine ”Tomanernas liv” (1976, övers Gunnel Enby)
  • Katherine Paterson: ”Bron till Terabitia” (1977, övers Marie Berthelius)
  • Charles Perrault: ”Gåsmors sagor” (1695, flera översättningar)
  • Meredith Ann Pierce: ”Den fjortonde bruden” (1982, övers Rebecca Alsberg)
  • Peter Pohl: ”Janne, min vän” (1985), ”Jag saknar dig, jag saknar dig” (1992)
  • Philip Pullman: Trilogin ”Den mörka materian” (övers Olle Sahlin): ”Guldkompassen” (1995), ”Den skarpa eggen” (1997), ”Bärnstenskikaren” (2000)
  • H A och Margaret Rey: ”Pricken” (1945, övers Astrid Lindgren)
  • J K Rowling: ”Harry Potter och de vises sten” (1997, övers Lena Fries-Gedin)
  • Inger och Lasse Sandberg: Böckerna om lilla Anna (1962 och framåt), ”Lilla spöket Laban” 1965), ”Mathias bakar kakor” (1968)
  • Martha Sandwall-Bergström: ”Kulla-Gulla” (1945)
  • Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen” (1943, övers Gunvor Bang
  • Maurice Sendak: ”Till vildingarnas land” (1963, övers Boris Persson), ”I nattköket” (1970, övers Eva Imber-Liljeberg)
  • Ulf Stark: ”Dårfinkar och dönickar” (1984), ”Min vän Percy, Buffalo Bill och jag” (2004), ”Kan du vissla Johanna?” (1992)
  • Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön” (1883, flera översättningar)
  • Svenska folksagor (1899, red Fridtjuv Berg)
  • Lisa Tetzner: ”Sotarpojken” (1938, övers Arne Holmström) (SZ, AMK, PH)
  • Anna-Clara Tidholm: ”Allihop” (1993).
  • Thomas Tidholm (text) och Anna-Clara Tidholm (bild): ”Resan till Ugri-La-Brek” (1987), ”Balladen om Marjan och Rolf” (1989), ”Knacka på” (1992), ”Lanas land” (1996) och ”Ture sitter och tittar” (1996).
  • J R R Tolkien: ”Bilbo, en hobbits äventyr” (1936, flera översättningar), ”Sagan om ringen” (1954, flera översättningar)
  • P L Travers: ”Mary Poppins” (1934, flera översättningar)
  • Mark Twain: ”Tom Sawyers äventyr” (1876, flera övers), ”Huckleberry Finn” (1884, flera övers)
  • Tusen och en natt (oklart när den kom ut först, sagorna kan spåras till 900-talet, på svenska 1900, finns flera översättningar och utgåvor)
  • Tomi Ungerer: ”Jag hatar pussar” (1973, övers Stella Hathorn)
  • Mats Wahl: ”Den osynlige” (2000), Därvarns resa (1991)
  • Sven Wernström: ”Trälarna” (1973)
  • Jujja och Thomas Wieslander: ”Gunga lite grann” (1993), ”Lillebror och Nalle” (1990)
  • Laura Ingalls Wilder: ”Lilla huset i stora skogen” (1932), ”Farmarpojken” (1933), ”Lilla huset på prärien” (1935), ”Huset vid Plommonån” (1937), ”Vid Silversjöns strand” (1939), ”Den långa vintern” (1940), ”Den lilla staden på prärien” (1941), ”Gyllene år” (1943) (alla böckerna översatta av Britt G Hallqvist och Jadwiga P Westrup)
  • Beppe Wolgers/Olof Landström: ”Ur en kos dagbok” (1973)
  • Diana Wynne Jones: ”Det levande slottet” (2001, övers Sven Christer Swahn)

Bättre sändningstid!

Läser ikapp en massa dagstidningar som lagts i brevlådan under veckan på Kreta och i en DN från 16 juni ser jag att Babel får ändrad, och för mig förbättrad!, sändningstid i höst. Söndagar klockan 20. Det blir toppen för en kvällstrött människa som jag. Tack SVT!

Vilken är det vanligaste frågan ni får på biblioteken?

Den frågan ställer någon till bibliotekarien Jenny Lind på DN. Hon svarar lite muntert att på första plats kommer frågan ‘Var är toaletten?’. Samma fråga återkommer även på plats två och tre. Fråga fyra är ‘ Var är Leif G W Perssons senaste bok’ och fråga fem ‘Var är toaletten?’. Frågor som dessa (två!) är inte så vanliga på gymnasiebiblioteket där jag jobbar. Här följer en 1-5-lista på de vanligaste frågorna jag får.
1. Kan jag få låna ett tangentbord?
2. Kan jag låna om den här boken?
3. Kan jag få låna ett tangentbord?
4. Kan jag få låna ett tangentbord?
5. Har du läst alla böcker här?

Till saken hör att vi sedan drygt en månad lånar ut tangentborden för att få bukt med det myckna (?) spelandet på datorerna i biblioteket. Och ja, biblioteket har blivit lugnare, eleverna har fått en bättre studiemiljö och vi bibliotekarier har fått bättre kontakt med eleverna då vi inte behöver tjata på dem hela tiden att lugna ner sig då de vinner något spel och bara måste jubla för att så många som möjligt ska höra… Och på sista frågan svarar jag nej. Hur skulle det se ut?! Men frågan får jag!

Vi kan så mycket mer…

Läste i DN häromdagen, lördag tror jag det var:

”Bibliotekarier vet inte bara allt om böcker…
Stod häromveckan och irriterade mig på en långsam bibliotekarie. Mitt lånekort var försvunnet och jag behövde ett nytt. Ska det ta sån tid?
Varpå bibliotekarien sakta rotar runt (måste hon titta på alla sidor i datorn!) och sen vänligt säger: Du har glömt ditt kort på Plattans bibliotek, står det här.
Där fick jag.
Sensmoral: bibliotekarier vet inte bara allt om böcker, de håller också ordning på låntagarna.”

Kan inte mer än att hålla med.