En välkommen nyhet!

Igår, en minut i sju, var jag snabbt inne på fina biblioteksfilialen i Vargön och hämtade en bok jag reserverat. Där fick jag dagens bästa nyhet! Bibliotekarien berättade att kommunens bibliotek fått nya pengar att köpa böcker för. Till saken hör att de i mars månad fick inköpsstopp och alltså inte har fått köpa något sedan dess. Nu har de fått en summa pengar för att köpa ikapp lite. Lite.

Det finns ju absolut inga möjligheter i världen att köpa ikapp det de missat under året. Bibliotekarien berättade att hon under dagen skickat iväg en beställning med massa godbitar/de mest efterfrågade titlarna.

Jag gläds åt vårt bibliotek samtidigt som jag förstår deras frustration över att inte kunna köpa allt som de önskar.

Politikernas beslut i mars var inget vidare och det drabbar som vanligt den enskilda människan. Nu fick vi en lite annan sammansättning i kommunfullmäktige och nya ordföranden med sitt parti gick bland annat till val på att häva inköpsstoppet.

Tack!

Annonser

Vargön av Petter Lidbeck

Store sonen på 13 år har inlämning (skriftlig och muntlig) av en bokrecension i morgon och har läst boken Vargön av Petter Lidbeck. Jag har frågat honom några gånger hur det går med läsningen och han tyckte senast igår kväll när han läst relativt långt i boken att han inte kom in i den och inte alls förstod vad den handlar om. Sent igår kväll hade han i alla fall läst ut den. Jag sade till honom att jag skulle försöka läsa den under morgondagen (idag alltså) och det har jag nu gjort. När jag läser baksidestexten får jag känslan av att det är en ungdomsdeckare jag skall läsa då det står:

”Varför stack hon ut med båten utan flytväst mitt i natten?
Varför stack hon ut med båten utan flytväst?
Varför stack hon ut med båten?
Varför stack hon ut?
Varför stack hon?
Fem killar och fem tjejer på sommarläger på Vargön. Sol, bad och nya kompisar. Allt skulle ha varit perfekt om inte en i gänget burit på en stor hemlighet.
Vargön är en ny fängslande ungdomsroman av Petter Lidbeck…” (Boken kom 2003)

Men deckarkänslan infinner sig bara under sista femtedelen av boken på sammanlagt 120 sidor. Det är synd. Jag läser många andra mycket bra passager i boken. Om livet, om relationer, om respekt inför sig själv och andra, hur man väljer att vara och hur man uppfattas av andra när man väljer sätt att vara. Toppen!!! Jag hoppas sonen kommer att reflektera över det i kväll när han skall recensera boken, men jag är långt ifrån säker. Jag förstår sonens frustration. Kanske är han lite för ung för att få med sig vad boken också handlar om. Vi får se! Jag hoppas vi kan få till ett litet boksamtal (nördiga bibliotekariemorsan …) så boken kan växa i hans ögon för just nu tror jag den är ganska intetsägande för honom. Tyvärr!

 

Drottningen vänder blad – Alan Bennett

För ett år sedan var Sveriges kung på berget här i Vargön och önskade vända blad när han som traditionen bjuder var på jakt efter skogens konung. Det var dock vår kung som då var den jagade. Av journalisterna. Boken Carl XVI Gustaf, den motvillige monarken har jag dock inte läst, däremot Bennetts Drottningen vänder blad och i detta fall är det inte drottning Silvia vi talar om utan hennes motsvarighet i England, dock i uppdiktad form.

Baksidesläsning: Om det inte varit för de olydiga hundarna så skulle den engelska drottningen förmodligen aldrig ha upptäckt bokbussen. Hon stiger på bokbussen för att be om ursäkt för sin skällande hund och av artighet lånar hon en av böckerna från hyllorna. Det visar sig dock vara en omåttligt torr och tråkig roman, men drottningen läser pliktskyldigt ut den, lämnar tillbaka den och återvänder till slottet med en ny bok i väskan. Den här gången får bokvalet förödande konsekvenser. Boken i fråga väcker nämligen Hennes Majestäts passion för läsning. En passion som växer sig så stark att hennes officiella plikter snart blir lidande. Och medan drottningen förlustar sig med världslitteraturen så konspirerar hennes undersåtar om hur Hennes Majestäts litterära utsvävningar ska få ett slut.

Boken är på cirka 120 sidor, full av värme och mänsklighet. Bennett skriver på ett lustigt sätt som gör att jag småler mest hela tiden. Jag ser berättelsen framför mig så klart, så skulle den filmatiseras är jag rädd att jag skulle bli besviken, jag har ju redan sett filmen! Boken innehåller också många läsvärda meningar som blir till citat eller utdrag jag sparar för framtiden men ett bjuder jag på här:

”Om någon hade frågat henne huruvida läsningen hade berikat hennes liv skulle hon ha varit tvungen att svara ‘ ja, utan tvivel’ , men hon skulle också – med samma visshet – tillägga att böckerna samtidigt hade tömt hennes liv på allt vad mål och mening hette. En gång i tiden hade hon varit en självsäker, målmedveten kvinna som visste sin plikt och var helt inställd på att uppfylla den så länge hon kunde. Numera kände hon sig alltför ofta tvehågsen. Att läsa var inte att handla, det var det ständigt återkommande problemet. Och hur gammal hon än var, så var hon ändå en handlingens kvinna. Hon tände ljuset igen, tog sin anteckningsbok och skrev ‘Man tecknar inte ned sitt liv i sina böcker. Man hittar det där.’ Sedan somnade hon.” (sidan 104-105 i mitt ex)

Boken är läsvärd och ger ett bestående intryck. Det är så lätt att ha fördomar om människor man inte känner.

Duktig ungdomsbokförfattare

Björn Sortland är en norsk barn- ungdoms- och vuxenboksförfattare. Jag kom i kontakt med hans böcker när jag läste Alla har ett hungrigt hjärta för ett tag sedan. Boken handlar om Ina, 16 år, som funderar på om det där magontet bara är vanligt ont eller om det kanske är så att hon är med barn. Tankarna ger henne ingen ro och hon måste få ordning på sitt liv. Hon tar kontakt med en kille hon tidigare haft en tillfällig förbindelse med som hon känner att hon kan prata med. De bestämmer att det är bra att prata under en biltur. De sätter sig i bilen och kör mot Oslo och hinner under resans gång prata om allt möjligt, både lätta och svårare saker. Det blir en resa som ger fler än ett svar.

Norska Aftenposten skriver följande om boken: ”Innsiktsfull ungdomsroman … Bjørn Sortland skildrer mesterlig tenåringsjentas tanker og fortvilelse over situasjonen hun har havnet i … I denne korte, knappe fortellingen viser Bjørn Sortland igjen at han på en svært troverdig måte forstår unge menneskers tanker og følelser.

I tisdags var jag in en sväng på biblioteksfilialen vi har här i Vargön. De säljer gallrade böcker och där låg en annan Sortlandtitel. 12 saker man måste göra innan världen går under är titeln. Jag har inte hunnit börja än men det låter lovande. Bokus skriver: ”Växthuseffekt, krig, svält, resistenta bakterier. Och så föräldrarnas skilsmässa. När Therese känner att världen håller på att gå under gör hon resolut en lista över tolv saker som måste göras, och hon följer den punkt efter punkt. Hon är tretton år och hon är inte rädd för någonting. Bjørn Sortland har skrivit en vacker, rolig och allvarlig bok som både lockar till skratt och manar till eftertanke.”

Denna bok rekommenderas för ungdomar from 12 år, den förra riktar sig till tonåringar. Jag läser dem dels för att kunna tipsa om den i jobbet på gymnasiet, men också för mitt eget höga nöjes skull. En duktig författare! Ytterligare en bok av Sortland att ta tag i är Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

Läs mer om Björn Sortlands böcker på hans hemsida

Alex Schulman

På jullovet läste jag Alex Schulmans Skynda att älska där han skriver om sin relation till sin far Allan Schulman. Jag gillade den boken skarpt! Det är en mycket fin och kärleksfull bok som satte spår. Strax efter att jag läst ut Skynda att älska ställde jag mig på kö på Schulmans nästa bok  Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött. Idag har jag varit och hämtat boken på bibblan här i Vargön. Jag har höga förväntningar, hoppas de infrias!