Hamnade i facklitteraturen

På högskolebiblioteket där jag arbetar nu har vi mest facklitteratur. Det är ju inte så konstigt. Ibland ”springer jag på” böcker som jag vill bläddra i och ibland rentav vill läsa. Idag har jag börjat läsa Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva. Boken är från 1985 men det jag läst hittills känns som att det kunde vara nerpräntat de senaste åren. När jag söker den på AdLibris ser jag att den kommit i pocket 2011 och som e-bok 2012. Still going strong med andra ord!

Om konsten att läsa och skriva

Redan på de första sidorna blev det citat-varning! Här kommer några tankar om läsning. Först ut är  en tysk forskare vid namn Wolfgang Iser

Läsandet är en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel. Det är inte blott författaren som är kreativ utan också läsaren. Den goda författaren är medveten därom och inbjuder läsaren till samarbete.

Jag tänker på det som så här när jag läser orden ovan; om det är en bok som jag gillar och kan följa med i, känna igen mig i, leva mig in i under läsningen ”träffar jag” författaren där, i dennes tankar med boken. Samtidigt kan jag känna att först är det ju faktiskt författaren som gör sitt och sedan är det min ”uppgift” att gilla eller inte gilla. Fast även om jag inte gillar så kan jag ju ”träffa” författaren i alla fall. Hm, det blir lite rörigt. Men vårt samarbete, som Iser pratar om, blir ju mer fruktbart när jag gillar. Så är det ju bara.

Joseph Conrad ska ha sagt så här till en vän som läst en av hans böcker ”Vilka underbart goda nyheter att just du tycker om min bok ty man skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om.”

Iser och Conrad hade nog gillat varandra. Fortsättning följer…

Läsningsenkät ~ ett nytt ord?!

Den här enkäten med det lite udda namnet hittade jag hos Bokbabbel som i sin tur hittat den hos Julia Skott som i sin tur… Oavsett ursprung funderar jag på ordet läsningsenkät, konstigt, men hittar inget bättre just nu. Här kommer frågor och svar:

1. Ljudbok eller bok i handen?
Bok i handen. Har försökt med en ljudbok en gång, det var förra sommaren, men det föll efter cirka en timmes lyssnande. Jag behöver mer träning men samtidigt lockar det inte något större.
2. Pocket eller inbunden?
Svarar som Bokbabbel: Pocket, men inbunden om jag är för otålig för att vänta på pocketen.
3. Påhittat eller verklighetsbasert? (fiction/nonfiction)
Verklighetsbaserat alla gånger!
4. Harry Potter eller Twilight?
Nej tack. Avstår. För hypat för min del.
5. Fantasyvärld eller vår värld?
Vår värld, den andra lockar inte alls. Är jag för jordnära?
6. Kindle, iPad eller annat?
Läser faktiskt en del böcker på min telefon, en Samsung Galaxy S2. Och så har jag en surfplatta som jag läst lite på men den vill jag sälja. Bud?
7. Låna eller köpa böcker?
Lånar kanske 90% av allt jag läser. Köper bara de böcker jag verkligen vill ha i min hylla.
8. Bokhandlar eller online?
Både och. Gillar att strosa runt i boklådorna medan det oftast blir att jag handlar via internet.
9. Ensamstående bok eller trilogi?
Oftast ensamstående. Är för ivrig/har för dåligt tålamod för att läsa trilogier. Den enda jag lyckats med är Stieg Larsson om jag minns rätt.
10. Tjock bok eller tunn bok?
250 ungefär. Hellre två korta än en lång. Tålamodet där igen :/
11. Romans eller action?
Egentligen inget av dessa. Gillar mer verklighetsbaserade/skulle kunna hända i verkligheten-böcker.
12. Mysa under filt eller steka i solen?
Både och men vill ha mer sol än kyla så ni hittar mig oftare i solstolen än under filten.
13. Varm choklad eller latte?
Varm choklad men oftast te.
14. Läsa recensioner eller bilda egen uppfattning?
Recensionerna läser jag oftast för att se om det är något jag vill läsa men har jag väl läst en bok och skall blogga om den brukar jag inte läsa andras recensioner förrän jag är klar med mitt inlägg.

Hur tänker du med den där läsningen?

Barn- och ungdomslitteratur för vem?

Ja, det funderar Lotta Olsson över i DN Bok 16 juli. Att de flesta vill läsa något som har med ens närmaste framtid, utvecklingsfas, att göra. Det må vara sant! En 11-åring (generaliserar lite…) kanske gärna läser en bok som handlar om en 13-14-åring. Och en 16-åring väljer en skönlitterär bok som handlar om att flytta hemifrån då det ju inom inte alltför många år troligen är 16-åringens verklighet. Ja, så där kan man hålla på.

Vad jag tänker på, som Olsson också tar upp, och som jag nuddat vid förr, är det där att vi vuxna borde läsa barn- och ungdomsböcker i mycket högre grad än vad vi nog gör i dagsläget. Som gymnasiebibliotekarie läser jag en hel del ungdomsböcker (om man nu kan klassa dem så, vilket Olsson är lite emot) för att kunna tipsa eleverna. Något som också ger mig mycket vid läsningen av dessa böcker är att jag får en inblick i hur gymnasieungdomar tänker och tycker, ibland en förklaring till hur deras värld ter sig för dem. Och det är guld värt i mötet med den enskilde eleven!

Så alla ni, läs inte böcker som bara är för ”din målgrupp”, vidga ditt läsande, vidga dina vyer!

 

Tur man är flexibel eller Byter bok som folk byter…

Eller ja, den blev lite hemsnickrad…

Idag började jag jobba igen efter nästan sju veckors semester. Vi har en del att förbereda innan eleverna kommer den 22 augusti, biblioteksintroduktioner, lånekort, undervisning, planering inför hösten… Det var gymnasiebiblioteksdelen. Den 20 augusti kan jag också börja titulera mig högskolebibliotekarie. Också! Under hösten skall jag arbeta på högskolebiblioteket i grannstaden fyra dagar i veckan. Den femte arbetsdagen kommer jag att göra på mitt ”vanliga” jobb. Jag ser fram emot detta något helt otroligt mycket! Insåg just att det blir ganska mycket på jobben de närmaste veckorna, vilken tråkigt nog leder till att bokläsningen får ta ett steg tillbaka. Nej, jag hinner inte läsa skönlitteratur på jobbet, inte heller facklitteratur, vilket många tycks tro. När det är intensivare perioder på jobbet orkar jag helt enkelt inte läsa så mycket på hemmapan.

Och så börjar barnen i skolan igen efter nio veckors ledigt. Rutiner kom tillbaka! Läxor – inte så många tack! Och så drar aktiviteterna igång också visst… Samtidigt som det är jobbigt att ha det framför sig, vet jag ju att det räcker med en vecka så är hela familjen i ”ordning” igen.

Började på Eija Hetekivi Olssons Ingebarnsland för några dagar sedan, men det går trögt. Fick syn på Illdåd av Erikson i bokhögen och tänkte krasst att det nog är bäst att börja på den istället. Senast 4 september skall en recension eller liknande skrivas. Så, here we go!

Boknörderi!

Bokbabbel skrev för någon vecka sedan ett inlägg om oss boknördar. Ja, jag erkänner, jag är en boknörd.
Hon skrev:

”Bokmalar är sannerligen en underlig mix av pessimism och optimism.
De tror nämligen att det varje dag finns risk för tågstopp,
snöstorm eller andra katastrofer, vilket visar sig i deras egenhet
att alltid packa med en hel drös med böcker.
Optimismen igen, den kännetecknar sig då dessa bokmalar
verkligen tror att de ska hinna läsa alla medhavda böcker.”

Så sant! Eller vad tycker ni? Stämmer in på mig i alla fall!

Hundra omistliga böcker enligt DN:s kritiker 2008

Hösten 2008 skrev DNs Barn/Ung-redaktör Lotta Olsson om varför barn ska läsa. Veckan efter presenterades en lista där DN:s kritiker röstade fram hundra författare och deras viktigaste barn- och ungdomsböcker, som små och stora läsare inte får missa. Det gav upphov till en diskussion på DN som ni kan läsa mer om här. Intressant var det! Och det är det fortfarande. Kanske finns några nya stjärnor på himlen som skall in på denna lista. Vad tycker du? De fetmarkerade är de jag läst, hitintills.

  • Richard Adams: ”Den långa flykten” (1972, övers Britt G Hallqvist)
  • H C Andersens sagor (1850, finns i flera översättningar)
  • Ivar Arosenius: ”Kattresan” (1909)
  • James Barrie: ”Peter Pan och Wendy” (1921, flera översättningar)
  • Frank L Baum: ”Trollkarlen från Oz” (1940, flera översättningar)
  • Anna Bengtsson: ”Det kittlar när löven kommer” (2006), ”Åskan kommer” (2004)
  • Gunilla Bergström: Böckerna om Alfons Åberg (den första kom 1972) (SZ, LO, KH, PH)
  • Elsa Beskow: ”Sagan om den lilla, lilla gumman” (1897), ”Tomtebobarnen” (1910), ”Blomsterfesten i täppan” (1914), ”Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” (1918), ”Petter och Lotta på äventyr” (1929)
  • Jean och Laurent de Brunhoff: ”Babar” (1944, övers Ingrid Prytz)
  • Francis Hodgson Burnett: ”Den hemliga trädgården” (1909, flera översättningar)
  • Wilhelm Busch: ”Max och Moritz” (1902, flera översättningar)
  • Lewis Carroll: ”Alice i underlandet” (1865, flera översättningar)
  • Aidan Chambers: ”Dansa på min grav” (1982, övers Katarina Kuick)
  • Carlo Collodi: ”Pinocchio” (1883, flera översättningar)
  • Susan Cooper: ”En ring av järn” (1973, övers Jadwiga P Westrup)
  • Robert Cormier: ”Busskapningen” (1979, övers Karin Nyman), ”Chokladkriget” (1974, övers Lena Persson)
  • Roald Dahl: ”Kalle och chokladfabriken” (1964, övers Viveka Tunek), ”SVJ” (1982, övers Meta Ottosson), ”Häxorna” (1983, övers Meta Ottosson), ”Matilda” (1988, övers Meta Ottosson)
  • Thorbjörn Egner: ”Folk och rövare i Kamomilla stad” (1955, övers Ulf Peder Olrog och Håkan Norlén), ”Klas Klättermus” (1953, flera översättningar)
  • Fam Ekman: ”Rödhatten och vargen” (1987, övers Fam Ekman), ”Vad ska vi göra med lilla Jill?” (1976, övers Marianne Eriksson)
  • Annika Elmqvist: ”Sprätten satt på toaletten” (1970)
  • Michael Ende: ”Momo eller Kampen om tiden” (1973, övers Roland Adlerberth), ”Den oändliga historien” (1979, övers Roland Adlerberth)
  • Eva Eriksson: ”Boken om Bella och Gustav” (1980)
  • Anne Franks dagbok (1947, flera översättningar)
  • Neil Gaiman: ”Coraline” (2002, övers Kristoffer Leandoer)
  • Leon Garfield/Michael Foreman: ”Shakespearesagor” (1986, övers Sven Christer Swahn)
  • Kenneth Grahame: ”Det susar i säven” (1908, flera översättningar)
  • Bröderna Grimms sagor (1812, flera översättningar, bl a av Britt G Hallqvist
  • Maria Gripe: ”Hugo och Josefin” (1962), ”Tordyveln flyger i skymningen” (1978), ”Agnes Cecilia – en sällsam historia” (1981)
  • Gunna Grähs: ”Tutu och tant Kotla” (2006), ”Dino och Kurren” (2006), ”Syrma och Tocke Broms” (2007), tillsammans med Håkan Jaensson och Arne Norlin ”Nussekudden” (1988)
  • Sonya Hartnett: ”Thursday’s Child” (2002, ännu ej översatt till svenska)
  • Florence Parry Heide: ”När Trevald krympte” (1971, övers Magnus Hedlund)
  • Kurt Held: Röda Zora” (1941, övers Gertrud Zetterholm)
  • Lennart Hellsing: ”Katten blåser i silverhorn” (1945), ”Summa summarum” (1950), ”Den flygande trumman” (1954), ”Krakel Spektakel köper en klubba” (1956), ”ABC-boken” (1961), ”Sjörövarbok” (1965), ”Den underbara pumpan” (1975)
  • Heinrich Hoffmann: ”Pelle Snusk” (1845, övers troligen Wilhelmina Stålberg)
  • Åke Holmberg/Sven Hemmel: ”Ture Sventon, privatdetektiv” (1948), ”Ture Sventon i Paris” (1953)
  • Anna Höglund: ”Först var det mörkt” (1991), ”Resor jag aldrig gjort” (1992), ”Mina och Kåge” (1995), ”Sagan om pannkakan” (1982)
  • Eva Ibbotson: ”Den stora spökräddningen” (1975, övers Jadwiga P Westrup), ”Häxtävlingen” (1979, övers Jadwiga P Westrup)
  • Janosch: ”Lilla Björn och Lilla Tiger (1990, övers Gun-Britt Sundström), ”Vår mus har röda strumpor på” (1981, övers Christina Tranmark-Kossmann och Sune Karlsson), ”Bullerbang och fågeln” (1969, övers Britt G Hallqvist)
  • Tove Jansson: ”Småtrollen och den stora översvämningen” (1945), ”Kometjakten” (1946), ”Trollkarlens hatt” (1948), ”Muminpappans bravader” (1950), ”Farlig midsommar” (1954), ”Trollvinter” (1957),”Det osynliga barnet” (1962), ”Pappan och havet” (1965), ”Sent i november” (1970), ”Vem ska trösta knyttet?” (1960), ”Hur gick det sen?” (1952), ”Den farliga resan” (1977)
  • Ole Lund Kierkegaard: ”Gummi-Tarzan” (1976, övers Karin Naumann), ”Lille Virgil” (1972, övers Britt G Hallqvist)
  • Gösta Knutsson: ”Nalle Lufs” (1949), ”Pelle Svanslös på äventyr” (1939)
  • Harry Kullman: ”De rödas uppror” (1969), ”Stridshästen” (1977)
  • Rose Lagercrantz: ”Metteborgs samlade öden och äventyr” (1995)
  • Selma Lagerlöf: ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” (1906)
  • Olof och Lena Landström: ”Bu och Bä på kalashumör” (1995), ”Bu och Bä i blåsväder” (1995), ”Bu och Bä på sjön” (1996), ”Bu och Bä i städtagen” (1996), ”Bu och Bä i skogen” (1999), ”Bu och Bä blir blöta” (1999), ”Bu och Bä får besök” (2006), ”Nisses nya mössa” (1990)
  • Ursula LeGuin: ”Trollkarlen från Övärlden” (1968, övers Sven Christer Swahn), ”Gravkamrarna i Atuan” (1970, övers Sven Christer Swahn), ”Den yttersta stranden” (1972, övers Sven Christer Swahn), ”Tehanu” (1990, övers Rebecca Alsberg), ”Burna av en annan vind” (2003, övers Lena Jonsson) och ”Berättelser från Övärlden” (2001, övers Lena Jonsson)
  • C S Lewis: ”Häxan och lejonet” (1950), ”Min morbror trollkarlen” (1955), ”Caspian, prins av Narnia” (1951), ”Kung Caspian och skeppet Gryningen” (1952), ”Silvertronen” (1953), ”Hästen och hans pojke” (1954), ”Den sista striden” (1956) (alla böckerna är översatta av Birgitta Hammar, förutom ”Min morbor trollkarlen som är översatt av Britt G Hallqvist) Irmelin Sandman Lilius: ”Gullkrona gränd” (1969), ”Gripanderska gården” (1970), ”Gångande grå” (1971), ”Mattan från Kars” (1989), ”Korpfolksungen” (1994)
  • Gunnel Linde: ”Den vita stenen” (1964)
  • Pija Lindenbaum: ”Else-Marie och småpapporna” (1990), ”Gittan och gråvargarna” (2000), ”Lill-Zlatan och morbror Raring” (2006)
  • Astrid Lindgren: ”Pippi Långstrump” (1945), ”Pippi Långstrump går ombord” (1946), ”Pippi Långstrump i Söderhavet” (1948), ”Bröderna Lejonhjärta” (1973), ”Mio, min Mio” (1954), ”Ronja rövardotter” (1981), ”Emil i Lönneberga” (1963), ”Nils Karlsson-Pyssling” (1949), ”Nils Karlsson-Pyssling flyttar in” (1956)
  • Barbro Lindgren: ”Loranga, Masarin och Dartanjang” (1969), ”Loranga, Loranga” (1970), ”Världshemligt” (1972). Tillsammans med Eva Eriksson:”Mamman och den vilda bebin” (1980), ”Den vilda bebiresan” (1982), ”Vilda bebin får en hund” (1985), ”Max bil” (1981), ”Max lampa” (1982), ”Max boll” (1982), ”Vems lilla mössa flyger” (1987). Tillsammans med Olof Landström ”Nämen Benny” (1998), tillsammans med Anna-Clara Tidholm ”Pojken och Stjärnan” (1991)
  • Eva Lindström: ”Limpan är sugen” (1997), ”Jag gillar Stig” (1998), ”Min vän Lage” (2001)
  • Eric Linklater: ”Det blåser på månen” (1944, övers Hugo Hultenberg)
  • Leo Lionni: ”Lilla blå och lilla gul” (1959, övers Marianne Eriksson)
  • Hugh Lofting: ”Berättelsen om doktor Dolittle” (1920, övers Verna Lindberg)
  • Viveca Lärn: ”Eddie och Maxon Jaxon” (1991), ”En barkbåt till Eddie” (1992)
  • Åke Löfgren/ Egon Möller Nielsen: ”Historien om Någon” (1951)
  • Jan Lööf: ”Sagan om det röda äpplet” (1974)
  • Michelle Magorian: ”Godnatt Mister Tom” (1982, övers Meta Ottosson), ”Plats på scen” (1994, övers Meta Ottosson)
  • Olle Mattson: ”Briggen Tre Liljor” (1955)
  • Margaret Mahy: ”Det stora piratiska dundersmällkalaset & Bibliotekarien och rövarna” (1981, övers Jadwiga P Westrup), ”Tycho och Angela” (1988, övers Ebba Hamelberg)
  • Egon Mathiessen: ”Misse med de blå ögonen” (1951, övers Åke Löfgren)
  • A A Milne: ”Nalle Puh” (1926, övers Brita af Geijerstam)
  • L M Montgomery: ”Anne på Grönkulla” (1908, övers Karin Lidforss-Jensen), ”Emily” (1923, övers Stina Hergin)
  • Edith Nesbit: ”Huset Ardens gåta” (1908, Jadwiga P Westrup)
  • Grete och Bengt Janus Nielsen: ”Strit” (1943, flera översättningar)
  • Per Nilsson: ”Hjärtans fröjd” (1992), ”Flickan jag älskar heter Milena” (1998), ”Ett annat sätt att vara ung” (2000), ”Ja må han le… Va?” (2000), ”Sjutton” (2002), ”Svenne” (2006)
  • Ulf Nilsson: tillsammans med Eva Eriksson ”Älskade lilla gris” (1982) och ”Lilla syster kanin” (1983), tillsammans med Anna-Clara Tidholm ”Adjö, herr Muffin” (2002).
  • Sven Nordqvist: ”Pannkakstårtan” (1984)
  • Mary Norton: ”Pojken och lånarna” (1955, övers Cilla Johnson)
  • Christine Nöstlinger: ”Burkpojken” (1975, övers Karin Nyman), ”Vi struntar i gurkkungen” (1972, övers Barbro Nessén), tillsammans med Helme Heine ”Tomanernas liv” (1976, övers Gunnel Enby)
  • Katherine Paterson: ”Bron till Terabitia” (1977, övers Marie Berthelius)
  • Charles Perrault: ”Gåsmors sagor” (1695, flera översättningar)
  • Meredith Ann Pierce: ”Den fjortonde bruden” (1982, övers Rebecca Alsberg)
  • Peter Pohl: ”Janne, min vän” (1985), ”Jag saknar dig, jag saknar dig” (1992)
  • Philip Pullman: Trilogin ”Den mörka materian” (övers Olle Sahlin): ”Guldkompassen” (1995), ”Den skarpa eggen” (1997), ”Bärnstenskikaren” (2000)
  • H A och Margaret Rey: ”Pricken” (1945, övers Astrid Lindgren)
  • J K Rowling: ”Harry Potter och de vises sten” (1997, övers Lena Fries-Gedin)
  • Inger och Lasse Sandberg: Böckerna om lilla Anna (1962 och framåt), ”Lilla spöket Laban” 1965), ”Mathias bakar kakor” (1968)
  • Martha Sandwall-Bergström: ”Kulla-Gulla” (1945)
  • Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen” (1943, övers Gunvor Bang
  • Maurice Sendak: ”Till vildingarnas land” (1963, övers Boris Persson), ”I nattköket” (1970, övers Eva Imber-Liljeberg)
  • Ulf Stark: ”Dårfinkar och dönickar” (1984), ”Min vän Percy, Buffalo Bill och jag” (2004), ”Kan du vissla Johanna?” (1992)
  • Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön” (1883, flera översättningar)
  • Svenska folksagor (1899, red Fridtjuv Berg)
  • Lisa Tetzner: ”Sotarpojken” (1938, övers Arne Holmström) (SZ, AMK, PH)
  • Anna-Clara Tidholm: ”Allihop” (1993).
  • Thomas Tidholm (text) och Anna-Clara Tidholm (bild): ”Resan till Ugri-La-Brek” (1987), ”Balladen om Marjan och Rolf” (1989), ”Knacka på” (1992), ”Lanas land” (1996) och ”Ture sitter och tittar” (1996).
  • J R R Tolkien: ”Bilbo, en hobbits äventyr” (1936, flera översättningar), ”Sagan om ringen” (1954, flera översättningar)
  • P L Travers: ”Mary Poppins” (1934, flera översättningar)
  • Mark Twain: ”Tom Sawyers äventyr” (1876, flera övers), ”Huckleberry Finn” (1884, flera övers)
  • Tusen och en natt (oklart när den kom ut först, sagorna kan spåras till 900-talet, på svenska 1900, finns flera översättningar och utgåvor)
  • Tomi Ungerer: ”Jag hatar pussar” (1973, övers Stella Hathorn)
  • Mats Wahl: ”Den osynlige” (2000), Därvarns resa (1991)
  • Sven Wernström: ”Trälarna” (1973)
  • Jujja och Thomas Wieslander: ”Gunga lite grann” (1993), ”Lillebror och Nalle” (1990)
  • Laura Ingalls Wilder: ”Lilla huset i stora skogen” (1932), ”Farmarpojken” (1933), ”Lilla huset på prärien” (1935), ”Huset vid Plommonån” (1937), ”Vid Silversjöns strand” (1939), ”Den långa vintern” (1940), ”Den lilla staden på prärien” (1941), ”Gyllene år” (1943) (alla böckerna översatta av Britt G Hallqvist och Jadwiga P Westrup)
  • Beppe Wolgers/Olof Landström: ”Ur en kos dagbok” (1973)
  • Diana Wynne Jones: ”Det levande slottet” (2001, övers Sven Christer Swahn)