Isnätterna ~ Malin Isaksson

Jag vet inte hur det kom sig att jag lånade hem Isakssons Isnätterna från bibblan. Troligen läste jag om den på en av de bloggar jag följer. Blev intresserad av någon anledning jag inte heller minns. Men skit samma! Boken är läst och den är riktigt bra. Bra på ett sådant där olustigt sätt. För det är svart, så svart.

Isnätterna

Boken handlar om Jenny som tagit studenten och inte riktigt vet vad hon vill med sitt liv. Det handlar också om hennes familj som är i en brytningstid. Tre brorsor som flyttat hemifrån och en yngre syrra som går på gymnasiet. Eller, skolkar sig igenom dagarna skulle man kunna säga. Och så förädrarna, där mamman beskrivs som en mor som är lite bitter för att all tid hon lagt på familjen och att den skall ha det bra istället för att innan barnens intåg ha studerat färdigt och arbetat. Och så pappan då, lite osynlig men han finns där. Och Monica, mammans bästa vän sedan länge.

Det handlar dock mest om Jenny och hennes syrra som letar efter sin plats, sin identitet. De verkar inte må något vidare, på helt olika sätt. De försöker hitta sig själva genom att spegla sig i varandra. Hänger med på aningens tokiga saker, som ungdomar ibland gör. Utmanar både sig själva och andra för att testa gränser och se vad som funkar. Vem är jag? Vem vill jag vara? Hur ska jag vara för att trivas med mig själv?

Boken kommer inte med några lösningar och det tycker jag är ganska bra. Den väcker dock många frågor som tål att funderas kring. För sig själv och tillsammans med andra. Som med de flesta böcker jag läser och gillar blir det en del utplockade citat. Så blev fallet även med denna bok. Jag radar upp dem så kanske ni får en känsla för vilken sorts bok det är.

”Du har ett snittbetyg på VG+ och alla möjligheter, sa arbetsförmedlaren. Hur lite kan man engagera sig i sin egen framtid? Jag suckar. Jag är inte drabbad av någon katastrof men jag känner mig som en katstrof i alla fall.” (s.10)

”Vad gör man när man inte slutar att inte vilja? tänker jag. När man kommit in i ett magnetfält och kompassnålen bara snurrar runt och inte kan ge någon användbar information?” (s.67)

” Hur jag i samma sekund kände det. Att jag längtar efter att bli någon som bestämmer över mitt eget liv. Att jag kommer att bli det. Även om jag inte vet hur det ska gå till.” (s.113)

”Såren på händerna är likadana som såren inuti, tänker jag. Av den anledningen är det skönt. Att bilderna äntligen stämmer överens. Den yttre med den inre.” (s.124)

”I en familj blir man varandras tillhörigheter, viskar jag och Monica lyssnar. Man är både sammanflätade och hoptrasslade på en och samma gång. Helt ohanterliga mängder av allt, kärlek och hat.” (s.146)

Läs och tipsa vidare om du gillar! Det gjorde jag. Har du redan läst? Vad tyckte du?

Annonser

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, ja så kände man sig ibland

På flyget hem från Kreta i fredags började jag läsa Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Wow! säger jag bara. Den här tror jag många av ”mina” gymnasieelever skulle gilla. Tänk om jag haft den här när jag var gymnasietjej.

Boken handlar om Olivia som i början av boken precis blivit dumpad av sin pojkvän John. De har varit tillsammans två-tre år så Olivia och John är mer eller mindre ett begrepp i vänkretsen. Tills nu. Vem är Olivia när hon inte har John vid sin sida? Detta innebär att hon på olika, både bättre och sämre, sätt börjar söka efter vem hon är. Saker går inte alltid som hon tänkt. Det blir mycket fester, en del snedsteg och mycket grubblande. Länge lever också drömmen om att de skall bli tillsammans igen.Vem är Olivia? Vem vill hon vara? En massa identitetskrisande genom hela boken. Men det gör inget för jag tror, och vill minnas, att det är är så det är (och var) att vara i slutet av tonåren, under gymnasietiden. Alla verkar så trygga med sig själva. Det är bara jag som inte har någon, inte vet vad jag skall göra med mitt liv… Shit så bra den här boken är!

Är du tonåring – läs den!
Är du förälder till en tonåring – läs den!
Är du inte tonåring – läs den!

Min randiga läsning!

Ibland bara måste man – David Levithan. Det var denna bok jag läste då, för några dagar sedan. Enligt O gissade rätt på författaren, bra jobbat! Får se om jag hittar fler fina, fräcka, randiga insidor att njuta av.

På engelska heter boken Boy Meets Boy vilket förklarar bokens tema. Det handlar om Paul. Han har det inte lätt. Hans bästa vän Joni har dumpat honom och resten av gänget för den där Chuck! Och Tony, hans andra bästa vän, är inspärrad i huset av sina hysteriska föräldrar för att omvändas. De tillåter inte att han gillar killar. Och så är det Noah. Noah med de grönaste ögon som finns vill inte se honom längre eftersom han råkade kyssa sin före detta i skolans städskrubb. Ja, det är rörigt men samtidigt mycket underhållande och bitvis allvarligt.

Men det är så bra! Boken är mycket läsvärd. Skulle vilja sätta den i händerna på många av eleverna på skolan där jag jobbar. Boken handlar om livet under tonåren, den stora kärleken som plötsligt bara står framför dig där en dag, svårigheter och glädjeämnen, förnuftiga och mindre förnuftiga föräldrar, mod och ännu mera mod! Att det handlar om homosexualitet får liksom lite mindre betydelse, men det är bannemej så bra att den finns där.

Jag skulle också vilja sätta den i händerna på tonårsföräldrar, en del i alla fall. Läs läs läs!

Dash och Lilys utmaningsbok skriven av Cohn och Levithan

Från baksidan på boken ”Mellan de bekanta bokryggarna i favoritbokhandeln hittar Dash en röd anteckningsbok. Han öppnar den. Och sedan gör han precis vad den säger åt honom att göra.” Och det stämmer bra, men boken är så mycket mer. Dash är den ena huvudpersonen, Lily är den andra. Det är Lily, som indirekt sett till att anteckningsboken hamnat där den hamnat från första början. Boken är en härlig resa där de båda ungdomarna (vilken ålder har de egentligen?) utvecklas både var för sig och tillsammans. Boken är en berättelse om att hitta sig själv, sin identitet. Hur ser jag på mig själv? Vem är jag i andras ögon? Klart läsvärd! Att den utspelar sig i slutet av december gjorde inte saken sämre då jag läste den nu i julhelgen.

För det mesta när jag läser bra böcker är det vissa meningar eller kortare eller för delen också längre stycken som etsar sig fast. Detta hände även under läsningen av denna bok. Kanske blir de aningen lösryckta ur sitt sammanhang men de säger någon om temat i denna bok. Lily har en diskussion med sin äldre bror Langston om Dash och säger

” Tänk om vi bara slösar bort varandras tid?
Hur skulle du kunna veta det om du inte gör ett försök? Så citerade Langston poeten som han blivit uppkallad efter, Langston Hughes. ”En uppskjuten dröm är en förnekad dröm.” (s. 272 i mitt ex)

Det andra citatet jag väljer att ha med är kort och gott ”Det hänger på dig, inte på ödet.” (s.283 i mitt ex) Så sant som det är sagt!

På jobbet har vi de andra två böckerna av Cohn/Levithan, Nick och Noahs oändliga låtlista samt Naomi och Elys kyssförbudslista. Dags att låna med dem hem efter jullovet!

 

Tillträde till festen av Gunnel Beckman

Gallrade en massa böcker på jobbet innan semestern och en av våra förmåner som bibliotekarier får väl sägas vara ”första tjing” på de titlar som ska säljas. Så var fallet med denna bok och jag är glad jag lade beslag på boken i fråga.

Tillträde till festen handlar om gymnasisten Annika som precis fått reda på att hon lider av en obotlig sjukdom. Kring henne finns en mor, en pojkvän och några bekanta. För att få någon ordning på alla sina tankar tar hon sin tillflykt till en stuga hon och modern äger. Här skriver hon berättelsen. Man får läsa om roliga minnen från hennes barndom, funderingar och minnen från de få gånger hon träffade sin far, hennes tankar framöver, hur skall hennes mor och pojkvän ta beskedet att hon snart ska dö? Hon brottas med många frågor kring liv och död samtidigt som hon skall hitta sin identitet som tjej, kvinna.

”Jag ska aldrig få mer än den här lilla snutten till liv… Aldrig hinna bli riktigt fullvuxen… aldrig få bli något bra… uträtta något… göra något viktigt… aldrig få gå omkring med ett barn som växer i magen… aldrig få bli gammal tillsammans med någon jag älskar, aldrig få veta…” (s.25)

Denna bok skrevs redan 1969 men jag tycker den håller även idag. Problematiken finns utan tvivel.

Gunnel Beckman har skrivit många fler ungdomsböcker liknande denna där hon tar upp realistiska ungdomsfrågor och då främst kvinnofrågor. Dags att läsa några fler!