Bokmässan – en dag och nog så

Att man kan bli så trött av att strosa runt på Bokmässan en endaste dag. Utan seminariekort blir det ju till att hålla koll på olika fria programpunkter och komplettera dessa med besök i olika montrar. Jag kände idag att jag redan efter fem timmar var mer än nöjd. Då jag jobbar på högskolebibliotek saknar jag den biten på Bokmässan. Det är mer privata Jessica som får sitt lystmäte en dag som denna. Jag har tyvärr inte några bra förslag på hur Bokmässan skulle kunna bli mer ‘högskoleaktigt’ men jag funderar på det.

Känslan av att det inte är så mycket nytt finns där, det är ganska samma varje år. Jag har tänkt det förr, och tänker idag igen ”nästa år ska jag hoppa över”. Vi får se hur det blir!

Bilden/texten ovan tilltalade mig i alla fall!

Nej, det bidde inte nåt!

Men jag gläds med alla andra som fått möjligheten att vara Bokmässans bloggambassadörer det närmsta året. Jag sökte men blev inte utvald. Och så här i efterhand känner jag att det inte gjorde så mycket för jag har fått en annan utmaning. Eller vad ska jag kalla det?! Jag har fått en tjänst som bibliotekarie på  Högskolan Väst i Trollhättan. Jippi!!!!!!

glädje

Sade upp mig från mitt nuvarande arbete i fredags och kring 1 februari arbetar jag bara på högskolan i grannstaden. En härlig känsla! I fredags kväll hade jag ruskigt svårt att somna. Låg och tänkte på allt som skall avslutas och överlämnas till kollegorna på snart gamla jobbet på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Och så låg jag och tänkte på min nya tjänst och allt vad det innebär. Härlig känsla!

Ser fram emot en fin start på nya året!

Undrar hur många vi blir som håller tummarna?

Idag skickade jag in min ansökan till att bli bloggambassadör för Bokmässan fram till och med nämnda mässa i september nästa år. Troligen fajtas jag med många andra om en av de tolv platserna. I vecka 49 får vi svaret på vilka som blir utvalda! Nyfiken på vad det kan innebära? Kolla här!

Det finns mycket att glädjas åt!

Hösten är verkligen en litteraturårstid. Jag tänker på Bokmässan i Göteborg som nyligen gick av stapeln. Är inte klar med rapporteringen från mässan än… På torsdag får vi reda på vem som får årets Nobelpris i litteratur när Horace Engdahl kliver ut genom dörrarna. Och i december kan vi följa Nobelfesten då personen i fråga får ta emot priset. Det finns mycket mer att glädjas åt, till exempel alla böcker som släpps i höst, kan du bland annat läsa om här, och olika litteraturevenemang runt i kring. Ytterligare något jag gläds åt är att jag ser fram emot att min lässvacka som varat några veckor nu flyger sin kos. Det går inte att tvinga bort den dessvärre så det är bara att härda ut. Bokhögarna växer!

Enligt O skrev för snart ett år sedan om sin lässvacka och har förslag på bot:

Alla boknördar som drabbats av lässvacka borde få gå en boktipsarpromenad runt en butik, guidad av en annan boknörd, gärna med någorlunda gemensam boksmak. Tala om energiboost. Kanske borde vi upprätta en twitterlista med boktipsare på språng som kan möta boknördar i kris på närmaste bokhandel och därefter gå en gemensam boktipsarpromenad runt butiken.

Lässvackor ska tas på STÖRSTA allvar och det här skulle kunna vara en konkret hjälp när läslusten är som bortblåst. Jourhavande boktipsare med rätt att nörda. Som AA fast tvärtom. Öka beroendet snarare än minska det. Vi trivs ju med vårt beroende, eller hur?!”

Ja, jag saknar mitt beroende. Dags att försöka hitta rätt bok som kan leda mig ur svackan. Har ni något tips?

 

Jag vill i mitt liv få älska någon som älskar mig – Bokmässan i backspegeln 4

Jag missade de seminarier som gavs med Jonas Gardell under bokmässan men däremot var jag ”gäst” vid Norstedts monter på söndagen klockan 12.40 för att få höra honom prata om sin nya bok. Och jag var inte ensam…

image

På de tio minuter Jonas Gardell hade till sitt förfogande fick han sagt det han ville, tror jag. Det var fler än jag som fick både en och två tårar i ögat. Det är rörande det han berättar och boken som jag läste för ett tag sedan gjorde mig både ledsen och arg. Denna söndag blir jag mest berörd av Jonas upprördhet och befogade ilska. Jonas berättar om hur folk fimpat i hans mat bara för att han är bög. Hur hantverkarna förstörde i hans sovrum bara för att han är bög, Hur han behöll begravningskostymen på jobbet då det var vardag att gå på vännernas begravningar. Antingen dog de av aids eller så begick de självmord då de inte kände att de fick plats i samhället, i Sverige, på 80-talet. Han berättar om Jussi som håller om honom på bokens framsida och om att denne man inte längre finns i livet. Han begick självmord på den finaste platsen han visste, Valdemarsudde.

Och så berättar han om mamman som kommit fram till honom under lördagen på mässan och köpt hans bok. Jonas frågar vad hon vill att han skall skriva i boken. Skriv ”Till Hans”, det är min son. Och då vet Jonas, att han inte längre finns. Det blev till ett fint möte.

Det handlar om att vara människa, att vara medmänsklig- Hur svårt ska det vara? Och Jonas avslutar med orden:

Jag vill i mitt liv få älska någon som älskar mig.

Självklart kan tyckas, men är det verkligen så?

måndag klockan 21 bänkar vi oss i sofforna, på med tv-appararaten! Förväntningarna är höga och jag tror de infrias!

Skojig läsning? – Bokmässan i backspegeln del 3

Jag vet inte om det är rätt men jag fnissar en aning när jag läser baksidestexten på boken En man som heter Ove av Fredrik Backman.

”Ove är 59 år. Han kör SAAB. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan (i det som Ove bara minns som”statskuppen”). Men när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande historia om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer att förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden. Fredrik Backmans debutroman om den arga äldre mannen i grannhuset lyckas både skapa sitt eget humoristiska universum och berätta något viktigt om oss själva och vår tid.”

Visst låter det lite galet!

Inköpt i monter…. ja vilken var det?

 

Tips till svärfar – Bokmässan i backspegeln del 2

Första montern jag sprang in i på torsdagen var Pilgrimscentrum. Min svärfar är för tillfället i Spanien och går någon del av Camino de Santiago för att avsluta i Santiago de Compostela. Han var i Spanien även förra hösten. Vad passar då inte bättre än att hans svenska svärdotter samlar på sig lite broschyrer över olika vandringar i Sverige?