Bokbloggarnas litteraturpris ~ med en dag tillgodo!

Höll på att glömma! Såg alldeles nyss på Twitter att i morgon är sista dagen att nominera till Bokbloggarnas litteraturpris 2012.

Fundera, komma ihåg, fundera lite till. Bestämma mig. Maila pjp@breakfastbookclub.se. Klart.

Och mina nomineringar är:

Svikaren – Katarina Wennstam

Torka aldrig tårar utan handskar. Kärleken – Jonas Gardell

Detta borde skrivas i presens – Helle Helle

Må bästa bok vinna!

Annonser

Fru Björks öden och äventyr – Jonas Gardell

I vår läsecirkel Libri Clava skall vi till nästa gång läsa Gardells Fru Björks öden och äventyr. Och det har jag nu gjort. Och det var trevligt. Det var min andra lästa bok av författaren i fråga. Och varför har jag inte läst något mer kan man undra. Ja det undrar jag med. Om det inte funnits så många andra böcker som lockade hade jag fortsatt med alla Gardells böcker direkt. Men nu lite om boken i fråga.

Som jag skrivit förr är det så med mig att antalet hundöron eller på annat sätt markeringar i boken är många sådana ett tecken på att jag gillade boken.  I Fru Björk blev det 9, 9 ställen i boken som jag kände något särskilt för när jag läste. Skall försöka få ihop det till en bra recension.

Boken handlar om Fru Björk som sent en söndag  i november bestämmer sig för att hon vill skiljas från sin tråkiga man. Redan nästa morgon skriver hon ett avskedsbrev, packar sin väska och sticker iväg. Fru Björk får chansen att rannsaka sitt liv. Hon förstår snabbt att hon har blivit lurad av livet, man lovade henne allt och man gav henne inget. Hon bestämmer sig efter ett tag för att återvända till Sverige för att kräva sin rätt.

Frågan är om hon kräver sin rätt på rätt sätt. Det visar sig bestå av hot, utpressning och spioneri. Är det rätt? Jag vet inte riktigt. Men det är hennes sätt att agera. Antagligen är hon inte förmögen att handla på något annat sätt. Hon är riktigt bitter på både exmännen och livet. Och slutet, nja…

Trots det tragiska kommer jag på mig med att le och småskratta ganska många gånger under tiden jag läser. Det blir liksom småtokigt av hela grejen. Hon försöker hitta sig själv och livet och det blir knasigt både en och två gånger och det är väl det som påverkar henne att utföra vissa handlingar.

Till en del av mina hundöron då.

”Vad för skäl har hon att förändra sitt liv? Hon är ju försörjd. Hon har mat för dagen, tak över huvudet – inte har hon något att klaga över.” (s.51)

och vidare

”Men faktiskt hade hon väntat sig mer av livet än så. Eller hade hon det? Hennes drömmar tog henne aldrig till månen. Henne drömmar var av lättskött linoleum. Frivilligt hade hon lagt sina drömmar på en låg nivå. Så blir man inte besviken. Så blir man inte besviken. Så blir man inte besviken.” (s.51)

Bitterheten finns där mest hela tiden. Men är det bara mannens fel? Var tog hennes eget ansvar vägen?

”Det var hans liv hon levt. Sålunda förlorade hon allt.”(s.74)

och det fortsätter på samma sätt…

När hon kommer fram till sitt mål, dit hon rymt, visar det sig att hon räknat ut sin budget utifrån en broschyr från hotellet som är tio år gammal. Alltså kommer inte pengarna att räcka så länge hon tänkt sig…

”En flopp, tänker fru Björk och rättar till håret i spegeln, man känner väl igen en flopp när man ser den!”(s.95)

Åh, det är så tragikomiskt!

Jag upplever det som att boken utspelar sig ungefär i slutet av 1960-talet. Det känns så när Gardell beskriver miljöerna i boken. Boken kom 1990 och nu har vi 2012, temat i boken känns aningen gammaldags men jag är samtidigt övertygad om att det finns många många som kan känna igen sig i Fru Björks öden även idag. Och kanske hennes äventyr också!?

jag tycker boken är bra, riktigt bra faktiskt! Men det som gör mig beklämd är att varje människas har ett eget ansvar för sitt liv och det hittade Fru Björk alldeles för sent. Om hon någonsin gjorde det?

Jag bjuder på en smakbit denna söndag!

Det har varit lite dåligt med smakbitar från mig det senaste. Mari på Flukten fra virkeligheten är ihärdig och ber oss om smakbitar samtidigt som hon själv ger oss sina. Trevligt! Nästan varje gång jag kikar in på vad alla andra tipsar om blir det en, eller flera nya böcker som jag önskar läsa. Det är ju på gott och ont det där. Bokhögarna bara växer och växer. Jag bär böcker fram och åter till biblioteket som en annan boknörd. Men vad gör det, jag trivs med det!

Först lite om vad Smakbit på söndag är om du känner för att vara med:

Hvordan delta på en ”En smakebit på søndag”?
  • Skriv en bloggpost hvor du deler noen valgfrie setninger fra boken du leser nå.
    OBS! Vennligst ingen spoilere. Legg inn linken til ditt innlegg i linkefunksjonen på denne siden for å få besøk av andre ”En smakebit på søndag”-deltakere/lesere.
  • Du behøver ikke å følge noen fast formel på innleggene dine, her er det bare å slå seg løs :)
  • Twitrer du postene dine så bruk gjerne hastagen #smakebit.
  • Utfordringen er inspirert av den engelske bloggen Should Be Readings faste utfordring Teaser Tuesday.

Och så lite ur boken jag läser just nu.

Där stod Vivian med sina listor på vad som var hans och vad som var hennes. Inte ens bouppteckningsmannen brydde sig om dem. Hennes arv, hennes barndoms käraste ting tog han. Den nya frun skulle duka till fest med silverbestick från Vivians hem , på ett bord med skiva av päronträ. Själv vägrade han att redovisa sin ekonomi. Det var fräckt att ens komma med en sådan begäran. Han förhalade, smusslade undan, ljög – ivrigt uppbackad  av sin advokat, herr Södermark, som inte ens drog sig för att följa  efter Vivian på gatan för att förmå henne att ge upp. Underhåll till Janet var det enda Börje inte kunde slingra  sig undan, men också det blev det minsta lilla. till slut gick det till  tvångsskifte. Vivian vägrade skriva under. Hon gav aldrig upp. Krampen blev permanent. Och deras gemensamma vänner, som hon haft så roligt med och litat så mycket på, visade sig vara hans vänner, inte hennes. De slutade höra av sig. Det var hans liv hon levt. Sålunda förlorade hon allt.” (s.74)

Boken ifråga heter Fru Björks öden och äventyr och är skriven av Jonas Gardell redan 1990. Boken handlar om fru Björk och hennes man som skall skiljas. Det är sent 60-tal, eventuellt tidigt 70-tal (tror jag) och det är en bild långt bort från jämställdhet som beskrivs. Samtidigt som det är tragiskt, vi har inte kommit så långt som vi tror när det gäller jämställdhet, är det en ganska komisk berättelse jag läser. Gardell har förmågan att skriva i bilder och jag ser denna Vivian framför mig och småler. Ser fram emot fortsatt läsning!

Det funkade!

Jag sökte en bok på biblioteket i stan i veckan och såg att den fanns på en filial cirka 2,5 mil härifrån. I och för sig kunde jag lätt reservera boken men kom på att nu då jag jobbar i grannkommunen fyra dagar i veckan kan jag ju låna böcker även där. Sagt och gjort, leta leta leta och ja, jag hittade mitt gamla lånekort från Trollhättan. Dagen efter tog jag en promenad på lunchen till folkbiblioteket. Letade mig fram till rätt hylla och styrde därefter kosan mot lånedisken. Ja, jag fanns kvar! Det var visst nästan åtta år sedan jag lånade där senast… Postadressen stämde men mailadressen var fel (mindes knappt att jag haft en @telia.com adress!) Pin-koden? Nej, ingen aning. Damen i lånedisken uppdaterade uppgifterna och vips hade jag lånat det jag sökte. Fick även med mig ytterligare en bok. Fler bibliotek, fler lånekort, mer böcker att läsa! Underbart!

Dessa böcker lånades

 

 

#TATUH

har blivit ett begrepp på Twitter märker jag. Vadå kanske någon undrar? Jo, Torka Aldrig Tårar Utan Handskar. TATUH.

Såg första delen av serien på tv igår, tillsammans med många andra har jag förstått. Jag menar, de var inte hemma i min soffa, utan i sina egna soffor hos sig. Men idag på fikarasten, på lunchrasten och på bussen hem från jobbet pratades det om, jag skulle vilja kalla det, höstens bästa. För det tycker jag det är.

Är nästan lika nöjd med första delen i tv-serien som jag var efter att ha läst första delen i bokserien. Böckerna överträffar väldigt ofta filmen och så får det vara. Jag är glad över att Jonas kände att det var hans plikt att skriva detta tidsdokument.

Vad tyckte ni om gårdagens begivenhet?