Djävulsdansen 1

Förra veckan började en serie i tre delar på SVT som fått många tittare och bra kritik i media. Jag råkade hamna framför det första avsnittet där bland andra Hillevi Wahl var med. Fokus i detta program var barn till alkoholister. Jag visste inte så mycket mer om Wahl än att hon skrivit lite böcker men nu fick jag nys om hennes barndomsskildring. Klickade in mig på bibblans webb och bokade Kärleksbarnet och efter några dagar kunde jag hämta den.

Jag får ta ett djupt andetag varje gång jag ska ta upp boken för en lässtund. Det är jobbig läsning. Det är svart, tragiskt, ledsamt. Det är helt förskräckligt. Jag har inte kommit så långt än, det är en bok man får läsa i etapper tror jag, men jag ska ta mig igenom den. För Hillevis och alla andra alkoholistbarns skull.

IMG_0326.JPG

#TATUH

har blivit ett begrepp på Twitter märker jag. Vadå kanske någon undrar? Jo, Torka Aldrig Tårar Utan Handskar. TATUH.

Såg första delen av serien på tv igår, tillsammans med många andra har jag förstått. Jag menar, de var inte hemma i min soffa, utan i sina egna soffor hos sig. Men idag på fikarasten, på lunchrasten och på bussen hem från jobbet pratades det om, jag skulle vilja kalla det, höstens bästa. För det tycker jag det är.

Är nästan lika nöjd med första delen i tv-serien som jag var efter att ha läst första delen i bokserien. Böckerna överträffar väldigt ofta filmen och så får det vara. Jag är glad över att Jonas kände att det var hans plikt att skriva detta tidsdokument.

Vad tyckte ni om gårdagens begivenhet?

Jag vill i mitt liv få älska någon som älskar mig – Bokmässan i backspegeln 4

Jag missade de seminarier som gavs med Jonas Gardell under bokmässan men däremot var jag ”gäst” vid Norstedts monter på söndagen klockan 12.40 för att få höra honom prata om sin nya bok. Och jag var inte ensam…

image

På de tio minuter Jonas Gardell hade till sitt förfogande fick han sagt det han ville, tror jag. Det var fler än jag som fick både en och två tårar i ögat. Det är rörande det han berättar och boken som jag läste för ett tag sedan gjorde mig både ledsen och arg. Denna söndag blir jag mest berörd av Jonas upprördhet och befogade ilska. Jonas berättar om hur folk fimpat i hans mat bara för att han är bög. Hur hantverkarna förstörde i hans sovrum bara för att han är bög, Hur han behöll begravningskostymen på jobbet då det var vardag att gå på vännernas begravningar. Antingen dog de av aids eller så begick de självmord då de inte kände att de fick plats i samhället, i Sverige, på 80-talet. Han berättar om Jussi som håller om honom på bokens framsida och om att denne man inte längre finns i livet. Han begick självmord på den finaste platsen han visste, Valdemarsudde.

Och så berättar han om mamman som kommit fram till honom under lördagen på mässan och köpt hans bok. Jonas frågar vad hon vill att han skall skriva i boken. Skriv ”Till Hans”, det är min son. Och då vet Jonas, att han inte längre finns. Det blev till ett fint möte.

Det handlar om att vara människa, att vara medmänsklig- Hur svårt ska det vara? Och Jonas avslutar med orden:

Jag vill i mitt liv få älska någon som älskar mig.

Självklart kan tyckas, men är det verkligen så?

måndag klockan 21 bänkar vi oss i sofforna, på med tv-appararaten! Förväntningarna är höga och jag tror de infrias!

Vi kör en sväng till!

Efter två heldagar med Bokmässa så blir det Babel från Götet. Vi frossar lite till!

 Lina Wennersten

I samband med vinsten av det fina fyradagars seminariekortet fick jag ju också Merethe Lindstrøms bok Dagar i tystnadens historia. I detta Babel blir det en intervju om tystnad. Vad gör man när man inte kan eller inte vill prata om något? Om att växa upp i olika familjekulturer, en tyst och en pratig. Själv tycker Merethe att hon är lite både och. Nu är jag ännu mer sugen på att komma igång med boken!

Och så lite Janne Teller. Hennes bok fick jag ju också här förleden. Nu intervjuas hon kort om boken Om det var krig i Norden. Om vår syn på invandring och då särskilt Danmarks. Hon vill skicka denna bok till Sverigedemokraternas Jimmi Åkesson. Var god!

Suzanne Brøgger, Sjón och Merethe Lindstrøm talar därefter om möjligheten att ”klaga” på samhället genom att skriva skönlitteratur. Att ha möjlighet att förändra historien i rätt riktning. Och på vilka sätt är vi nordbor lika? Det visar sig att vi nog har lättare att se olikheterna. Brøgger avslutar med att påstå att vi i Norden nog kommit närmre varandra igen efter massakern i Norge föra året. Så kan det vara.

Johannes Anyuru och Alexander Motturi har i alla fall något gemensamt. De har nu skrivit varsin bok om sina pappor. Två pappor som inte haft lätta liv. Böckerna heter En storm kom från paradiset samt Svindlarprästen. Detta är inga klassiska pappaböcker, de vill inte göra uppror, utan skriva om människorna som råkar vara deras fäder. Böcker fulla med kärlek kan man tro.

Över till Jesper Juul, den danske familjeterapeuten som enligt egen utsago aldrig skrivit om barnuppfostran. Han skriver om hur man göra om man vill göra något bättre. Se barnet! Låt barnet vara som det är! Och låt barnens sätt att vara berika ditt liv!

Ypsilon av PC Jersild är ett hopkok av många av författarens tidigare karaktärer. Jag har inte läst något av Jersild tidigare och känner att jag nog behöver läsa dessa innan det är dags för Ypsilon. Temat i boken är åldrande och död och det verkar som att Jersild tar livet av de flesta av sina karaktärer. Hm… men det verkar vara ett fint sätt att sammanfatta sin litterära gärning! Jersild är 77 år så han håller kanske på att knyta ihop säcken?

Över till seriehörnan och Don Rosa. Ursäkta ett ej fan av serier, men jag hade ingen aning om vem denna man var. Men han har visst ritat ankor under stora delar av sitt liv! Kalle, Farbror Joakim och de där. Hans barndomsdröm gick i uppfyllelse!

Mer serier i form av Arne Ankas och Zeldas skapare Charlie Christensen och Lina Niedestam. De pratar om att serier är som en nutidsskildring, att göra något skoj och skämta om vardagen. Att få människor att frustande skratta åt något vardagligt, kanske rejält tragiskt. Arne Anka har jag läst ibland men Zelda kan jag inte påminna mig om att jag stött på. Dags att kolla upp! Fler serier har gett mer spridning och uppmärksammats mer. Det är bra.

För övrigt en avslappnad Jessika i Babelbokmässestudion.

Och nästa vecka i Babel, Jonas och Jonas, två favoriter!!!!

Under veckan som kommer skall jag blogg ikapp, det blir lite seminaresnack och annat skoj jag upplevt under mässan!

Babel 23 september, delar av

I kvällens program hade Jessika besök av Linn Ullmann och Lydia Davis.

Linn Ullmanns Det dyrbara handlar enligt henne själv om att försvinna, en kärleksroman där kärleken börjar ta slut. Och så handlar boken om otrohet. Och att vara barn i Linn Ullmann-världen. Hon berättar att hon tycker om att skildra barndomen då vi alla varit där men inte alltid kommer ihåg hur det verkligen var. Blir nyfiken, helt klart. Jag ångrar att  jag inte läste boken i somras när den gick som följetong i DN…

Att läsa är som att titta i en kikare från fel håll. Hmm, ja så sade Lydia Davis. Spännande. Hon berättar att hennes förebilder är Kafka och Beckett. Nu aktuell med novellsamlingen Samarbete med fluga. Blir inte jätteintresserad dock.

Och så en förinspelad intervju  med författaren på allas läppar, E. L. James. Hyperaktuell med boken Femtio nyanser av honom. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag skall läsa böckerna. Vi får se. Jag blir lätt lite anti de där hypade böckerna.

Många är vi väl som minns Katitzi-böckerna. Nu har det kommit en biografi om Katarina Taikon som på många sätt bidragit till att romernas situation blivit bättre i Sverige. Men långt ifrån bra. Lawen Mohtadi har skrivit. Detta ser jag som en bra bok att köpa in till gymnasiebiblioteket där jag arbetar.

Nästa vecka sänds Babel från Bokmässan!!

Undrar om det är någon särskild tanke med att Jessika har svart klädsel vareviga söndag? Visst var det så i våras också?

Snälla Jonas skynda på!

Fast jag misstänker att du redan är klar. Vadå?! undrar ni kanske. Jo, jag vill att del 2, Sjukdomen, och 3, Döden, i romansviten (får jag kalla det så?) Torka aldrig tårar utan handskar kommer ut nu.Men jag får snällt vänta. Del 2 kommer till våren och del 3 nästa höst.

Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken, 2012

För en gångs skull förbeställde jag en bok för att få läsa den som ny. Del 1. Kärleken ville jag läsa direkt den kom ut i handeln. Läste den snabbt och gillade, nej gillade skarpt, och skrämdes av att det var ju faktiskt så det var, då den där gången på 80-talet. Jag var tonåring då AIDS kom till Sverige och lilla byn (ja, jag bodde i en liten håla). Jag kan återuppleva den där känslan Jonas Gardell beskriver. Hur det pratades, om rädslan att bli smittad samtidigt som det sades att det händer bara de som är bögar. Jag blir arg och jag tycker det är pinsamt men det är så jäkla bra! Fast i denna bok är det ännu ingen som vet.

Jag bryr mig inte om att skriva vad boken handlar om, det kan ni som inte vet läsa på Jonas hemsida. Jag önskar att alla, många många kommer att läsa denna och de efterföljande böckerna. Måtte de hamna på listan över böcker som ska/bör/måste läsas!

Då jag gillade denna bok så skarpt var jag snabb att låna ut den också… jag gjorde en massa hundöron i MIN bok då det var så mycket som väckte tankar och berörde i denna bok. Jag får be att återkomma i ärendet när boken är återlämnad. Läs på mina vänner!

Och i väntan på del 2 och 3 väntar jag på att SVT sänder dramaserien med samma namn. Start 8 oktober!