Söndagsbloggaren…

Hmm, nästan pinsamt. Jag har inte bloggat sedan i söndags men i tankarna har flera inlägg kommit till. Det är bara det att tiden saknas, barnens skola/läxor och fritidsaktiviteter tar mycket tid och första veckan på jobbet efter jullov och sjukdom tog mycket ork från mina egna intressen. Och i tisdags hade vi läsecirkelträff hemma hos mig. Det var kul!

Vi var sju hugade bokläsare som diskuterade Igelkottens elegans av Muriel Barbery och vad jag tycker om boken har jag berättat förut. Mina bokvänner gillade boken, i och för sig på lite olika sätt, och jag gillade samtalet om boken. Vi pratade om klasskillnader, varför boken slutar som den gör och hur ett alternativt slut skulle sett ut. Vi pratade också om vilken kraft det ligger bakom andra människors idéer om hur andra förväntas vara. Efter en stund flöt samtalet in på en mängd andra titlar och vi enades slutligen om att läsa Timmarna av Michael Cunningham till nästa träff. En bok, och film, jag varken läst eller sett tidigare så det blir en ny bekantskap. Längtar till nästa träff som går av stapeln i mars!

Annonser

Favoriten som föll

Det blir mer tid till bloggande när det enda man orkar är att ligga och läsa, sitta och läsa, dricka lite te och läsa lite till och så blogga då förstås! En segdragen förkylning tar på krafterna så återgången till jobbet efter jullovet får vänta någon dag till.

På tisdag nästa vecka har några vänner och jag läsecirkelsträff hemma hos mig och till dess skall vi läsa Igelkottens elegans. Det har varit en av mina favoritböcker och jag har pratat varmt om den sedan jag läste den första gången. Min vurm för boken kan ni läsa om bland annat här och här. Jag såg filmen strax före jul och fick då ännu mer lust att läsa om boken. Till saken hör att jag inte brukar läsa om böcker men då jag gillade denna bok så enormt när jag läste den kändes det inte konstigt att läsa om just denna.

Men något hände. Jag har kommit cirka sextio sidor in i boken och jag kan inte förmå mig att ens tycka den är det minsta bra. Jag hoppar över sidor, bläddrar framåt för att kanske känna igen mig. Men icke! Jag är så besviken. Boken som var en del av mig (kändes det som i alla fall) är inte alls vad den en gång var. Jag är väl medveten om att böcker passar i olika skeden i livet. Antagligen gjorde den det då, för knappt två år sedan, men inte nu. Jag funderar på om det är så att, i och med att jag såg filmen och fick en annan vinkel av boken för ett litet tag sedan, jag inbillat mig att boken skulle vara mer lik filmen och jag därmed hade fel förväntningar inför läsning nummer två. Vad tyckte jag egentligen var så bra med den?

Nu återstår det att se vad mina vänner i cirkeln tycker om boken. Mitt ex ställer jag tillbaka i bokhyllan nu. Vill inte förstöra läsupplevelsen mer. Vilken är din erfarenhet av att läsa om gamla godingar?

Bok, film och bok igen

En av mina favoritböcker är Muriel Barberys Igelkottens elegans. Läste den för upp emot två år sedan och kommer ofta tillbaka till den i tanken och i samtal om böcker. Idag är jag hemma och vårdar förkyld och hostig son och passade på att titta på filmatiseringen av boken. Jag brukar ofta bli besviken när jag ser filmatiserade böcker men i detta fall blev jag istället glatt överraskad! Det saknas en del moment i filmen jämfört med bokens innehåll men regissören har verkligen lyckats hitta kärnan i berättelsen. Kanske hjälper det då att jag läst boken. För en som ser filmen utan att ha läst boken kanske den ger ett annat intryck. Den var riktigt bra, en feelgood film om livet och människan, både i stort och smått.
Under jullovet skall jag läsa om boken då vi skall diskutera den i läsecirkeln jag är med i. Ser fram emot detta!

Igelkottens elegans

På jullovet skall jag bland annat läsa Igelkottens elegans. En gång till. Vi skall diskutera den i den läsecirkel jag är med i. För att värma upp inför läsningen lånade jag filmen på biblioteket idag. Jag har stora förhoppningar men är rädd att de inte infrias. Igelkottens elegans är en av de absolut bästa böcker jag läst, jag har svårt att tro att filmen kan vara lika bra. Men det återstår att se.

Böcker jag önskar jag ännu inte läst

Enligt O och Anita bloggade i veckan om böcker de önskat de haft kvar att läsa eller om man så vill böcker man önskat man kunde få läsa för första gången igen. De har gjort varsin lista på tio böcker. Jag börjar här med fem titlar jag skulle vilja sätta tänderna i för första gången då de var bra men troligen inte blir bättre av att läsas en andra gång. En omläsning behöver ju inte betyda att boken på något sätt blir bättre, men inte sämre för den delen heller.

1. Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Spännande, men nu vet jag ju hur det går så det får vara. Men de få veckor det tog att plöja dessa var underbara, det gick bara inte att sluta läsa.

2. Jean Websters Pappa Långben. Om flickan Judy som bott på barnhem hela sitt liv. Någon hon inte känner betalar för hennes uppehälle och studier, det enda motkravet är att hon skriver brev till denne person om hur hon har det på skolan. Läste denna bok när jag var 13-14 år om jag inte minns helt fel. Har försökt läsa om men den där känslan infinner sig inte riktigt.

3. Alla har ett hungrigt hjärta av Björn Sortland. Fin!

4. Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött av Alex Schulman. En vacker kärlekshistoria men den blir nog inte vackrare än så.

5. Och så min favorit, Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Skulle jag vilja ha framför mig, oläst. Skall läsa om den under jullovet då vi skall diskutera den i läsecirkeln i januari. Jag hoppas den är lika bra då som den var när jag läste den första gången. Tråkigt vore det annars.

Bokmässeblandning

Oj, så var jag hemma i soffan efter en lång dag på bokmässan. Idag hade jag med mig ena sonen så det var fokus barnböcker och annat han ville kolla på. Men jag hann dock med att kolla på lite av eget intresse. Vi lyssnade också på lite olika föredrag/intervjuer i montrarna. Magnus Uggla körde live i Sveriges Radio och där fastnade vi en stund, inte ens nioåringen ville gå vidare och när Nina Hagen intervjuades av Uggla blev vi kvar en stund till. Uppe vid ”kokboksavdelningen” vilade vi våra fötter en stund och lyssnade på när Emma Hamberg med kollega intervjuades angående sin bok Fredagsmys. Och så var det mängder av nya intryck och en del återseenden av före detta kollegor och BHS-vänner. Alltid trevligt!

Med hem i ryggsäcken följde dessa böcker med

På dessa skuldror av Sven Edvin Salje. Jag har inte läst något av honom men min pappa är med i Salje-sällskapet så jag fastnade i deras monter en liten stund språkandes med en entusiast.

Baka färskt bröd – Skapa nybakat bröd i ditt eget kök med perfekt resultat. Jag är svag för receptböcker och allra helst brödrecept. Så nu skall det bakas!

I en bokhandelsmonter sålde de tre pocket för 99. Minns inte vilken monter just nu… Där blev det en favorit i repris, Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Har startat upp en läsecirkel med goda vänner och vi skall läsa denna. Så nu har jag ett ex jag kan anteckna i precis så mycket jag vill! Andra pocketboken hade jag inte hört om förrän nu i veckan då en kollega på jobbet frågade om vi hade den och det hade vi inte. Men nu är jag stolt ägare till den och boken i fråga heter  Norrlands svårmod och är skriven av Therése Söderlind och handlar om ett barns försvinnande och hur familjen hanterar detta. Den tredje och sista pocketboken är Anton Marklunds Djurvänner och den skall handla om en autistisk sjuttonåring och hans liv. De två sista inköpen får jag lov att återkomma till när de är lästa. Igelkottens elegans återkommer jag kanske till också, den är bara så bra!

Sista inköpet fick vi leta en stund efter. Min kusins fru, Petra Jankov Picha har, tillsammans med Karin Berg, skrivit en liten bok de kallar Konsten att bokblogga. Vi hittade Petra i rum R3 där bokbloggarna höll hus. På söndag eftermiddag pratar Petra om att bokblogga. Då ses vi kanske där? Jag kommer dit. Det blir premiär att åka till bokmässan två gånger samma år. Men är man boknörd så är man!

Bumerang av Tatiana de Rosnay

Sekwa förlag kan det där med att hitta bra franska författare! Muriel Barbery är en och här kommer en annan.

Bumerang handlar om Antoine Rey och hans familj. Boken börjar med hans lillasysters fyrtioårsdag som de två firar på en plats de inte besökt sedan de var barn. Många minnen väcks till liv och alla dessa kan de inte riktigt förstå. Antoine kan inte låta bli att söka vidare för att få svar på sina frågor. Det blir många mindre bekväma situationer men han drivs av en önskan att främst få reda på sanningen om modern som hastigt avled när han var i tioårsåldern.

Samtidigt som Antoines försök att bringa ordning i det förflutna fortgår pågår såklart hans vardagsliv. Han är fyrtio plus, relativt nyskild, har tre tonårsbarn med sitt ex, barn som mest är som tonårsbarn ska vara. Och så längtar han efter tvåsamheten och vantrivs med sitt arbete som arkitekt.

Detta är en underbar bok som får mig att både skratta och gråta. Härliga sekvenser blandat med ond bråd död. En bok om livet, en bok som får mig att fundera över hur saker som skett tidigare i ens liv påverkar de val man gör senare och hur medveten man är om att det verkligen är så.

Så bra!