Landsbygdsmisären

diskuterades i gårdagens Babel. Och så fick vi höra lite om Göran Rosenbergs och Aris Fioretos fäder. De har båda nyligen kommit ut med varsin bok som handlar om deras fäders liv, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz samt Halva solen. Jag tyckte dock det var mer intressant  att höra diskussionen kring landsbygdsmisären inom skönlitteraturen som man valt att kalla det. I denna genre platsar (enligt Babel) följande nu mer eller mindre nyutkomna titlar:

Korparna av Tomas Bannerhed. En pojke ser, med stigande skräck, sin lantbrukande far förtvivla över omständigheterna. De magra åkrarna ger inte tillräckligt, men trots att fadern plågats intill galenskapens rand av det tröstlösa slitet på gården är han som besatt av att sonen måste ta över och föra arvet vidare. Kedjan av generationer med plågade småbönder får inte brytas. Pojken räddar sig undan hos fåglarna.

Ola Nilssons trilogi Hundarna, Änglarna och trean Kärleken gömmer minnet. Om en norrländsk by och dess invånares skilda livsöden. Här finns, trots händelselösheten, ändå något som lockar och utmanar både tanken och känslan.

Therese Söderlinds Norrlands svårmod: roman om ett försvinnande är ett familjedrama i norrländsk tappning. På ytan är livet det vanliga – medan livslögnerna, sveket och passionen styr mot katastrofen.

Åsen av Katarina Fägerskiöld handlar om tjugoåriga Sofi arbetar som ett slags nutida piga hos Sam och hans familj någonstans i Västergötland. Hennes liv upptas av sysslorna på gården, med allt vad det innebär från slakt till barnpassning. Bäst tycker hon om att gå längst bak i raden av kor. Men hon är rädd för att gena genom skogen, rädd för att köra traktorn på sluttande åkrar, rädd för att köra barnen i bilen. En bok om att slösa bort sitt liv.

Smålands mörker av Henrik Bromander  är en berättelse från det småländska höglandets djupa skogar som utmanar och utforskar konventioner och traditioner. Här finns en homosexuell fascist som ritar självbiografiska serier, kärleksfull vänskap som slutar i svek och en längre fängelsevistelse. Här finns en bygd på sakta utdöende, en plats snart lika omodern och bortglömd som de egenhändigt utgivna fanzines som huvudpersonen Erik publicerar sina alster i.

Det verkar inte vara så munter läsning, men jag kan ändå känna mig lockad av det lite svarta, dystra. I helgen som gick pratade jag med min pappa i telefon och han berättade att han nyligen läst Korparna och gillade den skarpt. Hans sambo hade samma dag vi pratade kommit hem med Åsen av Fägerskiöld som han såg fram emot att läsa. Jag tror jag lånar dem av honom så småningom.

Info om böckerna hittade jag på Bokus.

Annonser

Läsutmaning 2012

Årets utmaning består i att läsa ett antal böcker som jag fått eller köpt själv eller lånat för länge sedan men ännu inte läst. När man som jag jobbar som bibliotekarie och inte hinner läsa det som lånats är det lätt att låna om böckerna in absurdum. Även om utlåningssystemet sätter stopp efter två-tre omlån så kan jag, så länge ingen annan köar, låna om igen och igen och igen. Och det är som sagt inte bara av godo. Det är ett sätt att skaffa sig hyllvärmare!

Jag har ambitionen att läsa följande hyllvärmande böcker under året:

Jag ska ge dig världen – Chufo Lloréns
Boktjuven – Markus Zusak
Norrlands svårmod – Therése Söderlind
Kärleken i Julia Anderssons liv – Åsa Moberg
Undantaget – Christian Jungersen
Hoppas – Åsa Aderberg Strollo
Toffs bok – Kalle Dixelius
Stockholm Rosé – Sophia Wolf Lösnitz
Böcker inom och omkring oss – Aidan Chambers

En salig blandning, historia, kärlek, fakta, om litteratur, uppväxtskildringar… Ser fram emot detta, men jag vet att det blir en riktig utmaning för mig som gärna lägger undan böcker som inte fångar direkt. Lovar att återkomma så fort något lästs eller kanske, men förhoppningsvis inte, förkastats.

Geim eller Norrlands svårmod

Nej, det går ju inte. Och jag behövde inte heller välja, som tur var egentligen. Började i helgen att läsa Norrlands svårmod av Therése Söderlind. En roman om ett försvinnande är undertiteln och även om DET inte skett än ger mig boken redan nu kalla kårar. Boken verkar riktigt bra, Söderlind bygger upp en stämning, en inte lustfull väntan på det värsta. En bok som kräver mod att läsa verkar det som.

Har varit på facklig kurs i två dagar vilket också innebar övernattning. Och Söderlinds bok skulle så klart med. Men av någon anledning, kanske morgonstressen, väcka ungar, ordna frukost, packa för övernattning…, glömde jag den hemma. Mina kollegor från andra fackförbund förvånades över hur jag, bibliotekarien!!, kunde glömma boken hemma. Som tur var hade de två relativt välfyllda bokhyllor på hotellet så efter incheckning kollade jag in böckerna. Och där stod den, Anders De La Mottes Geim,. För någon vecka sedan bar jag hem dem från biblioteksfilialen här i samhället för jag tyckte maken kunde läsa den. Trodde inte det var något för mig nämligen, så han kunde ju läsa den och berätta för mig hur den var. Jag lånade med den till rummet, började läsa vid sängdags och kunde inte släppa den förrän midnatt. Så var det med det. Lika fast som HP i boken blir vid ”Spelet”, lika fast är jag i boken. Spännande! Boken ställde jag snällt tillbaka. Den fanns ju redan hemma!

Bokmässeblandning

Oj, så var jag hemma i soffan efter en lång dag på bokmässan. Idag hade jag med mig ena sonen så det var fokus barnböcker och annat han ville kolla på. Men jag hann dock med att kolla på lite av eget intresse. Vi lyssnade också på lite olika föredrag/intervjuer i montrarna. Magnus Uggla körde live i Sveriges Radio och där fastnade vi en stund, inte ens nioåringen ville gå vidare och när Nina Hagen intervjuades av Uggla blev vi kvar en stund till. Uppe vid ”kokboksavdelningen” vilade vi våra fötter en stund och lyssnade på när Emma Hamberg med kollega intervjuades angående sin bok Fredagsmys. Och så var det mängder av nya intryck och en del återseenden av före detta kollegor och BHS-vänner. Alltid trevligt!

Med hem i ryggsäcken följde dessa böcker med

På dessa skuldror av Sven Edvin Salje. Jag har inte läst något av honom men min pappa är med i Salje-sällskapet så jag fastnade i deras monter en liten stund språkandes med en entusiast.

Baka färskt bröd – Skapa nybakat bröd i ditt eget kök med perfekt resultat. Jag är svag för receptböcker och allra helst brödrecept. Så nu skall det bakas!

I en bokhandelsmonter sålde de tre pocket för 99. Minns inte vilken monter just nu… Där blev det en favorit i repris, Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Har startat upp en läsecirkel med goda vänner och vi skall läsa denna. Så nu har jag ett ex jag kan anteckna i precis så mycket jag vill! Andra pocketboken hade jag inte hört om förrän nu i veckan då en kollega på jobbet frågade om vi hade den och det hade vi inte. Men nu är jag stolt ägare till den och boken i fråga heter  Norrlands svårmod och är skriven av Therése Söderlind och handlar om ett barns försvinnande och hur familjen hanterar detta. Den tredje och sista pocketboken är Anton Marklunds Djurvänner och den skall handla om en autistisk sjuttonåring och hans liv. De två sista inköpen får jag lov att återkomma till när de är lästa. Igelkottens elegans återkommer jag kanske till också, den är bara så bra!

Sista inköpet fick vi leta en stund efter. Min kusins fru, Petra Jankov Picha har, tillsammans med Karin Berg, skrivit en liten bok de kallar Konsten att bokblogga. Vi hittade Petra i rum R3 där bokbloggarna höll hus. På söndag eftermiddag pratar Petra om att bokblogga. Då ses vi kanske där? Jag kommer dit. Det blir premiär att åka till bokmässan två gånger samma år. Men är man boknörd så är man!