Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen av Bjørn Rasmussen

Jag läste ut boken igår eftermiddag men då kände jag inte att jag visste vad jag skulle skriva om boken. Det vet jag inte om jag vet nu heller. Boken väcker många funderingar samtidigt som den, i vissa partier, inte rör mig alls. Det tror jag kanske beror på att jag inte riktigt förstår vad Rasmussen vill med det hela. Det är förvirrande, svart, depressivt, hemskt. Det är manipulerande. Hur orkar man leva?

Vad handlar då denna bok om? Jo, det handlar om Bjørn, han är 15 år och bor i Jylland med sina bröder och sin depressiva moder. Bjørn är homosexuell och gör allt för att detta inte skall komma ut. För att klara av att leva med sig själv skär han sig. Han blir så småningom kär i sin tjugo år äldre ridlärare. Det blir ett mycket märkligt och sadomasochistiskt förhållande som nog ingen mår bra av egentligen.

Boken är skriven lite som dagboksanteckningar, mycket ofullständiga meningar. Ett ord är en mening ibland. En annan mening kan sluta helt tvärt. Lämnar resten till läsaren att avsluta. Böcker som dessa (i den mån man kan styra in böcker i fack, det är komplext) lägger jag i de flesta fall undan relativt fort. Jag vill förstå, underhållas av böcker, kännas att jag utvecklas på något plan när jag läser, men det gör jag inte, tror jag, när jag läser Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen. Men trots det är något som håller mig kvar. Jag kan fortfarande inte sätta fingret på vad det kan vara. Men något speciellt är det.

”Jag sitter i mitt kök och skriver detta. Jag vet att du är i stan nu, jag vet att jag kan gå ut och hitta dig, jag kan gå direkt till ditt hotell och knacka på dörren, kanske är det därför mina händer darrar så, kanske är det kärlek, detta konstanta skakande, kanske är detta: att du läser mig. I det nu, som är ditt. Som är nu. Nu. Hej.”

Jag får lov att återkomma. Och förhoppningsvis gör Bjørn Rasmussen det också med ytterligare en bok.

Jag tackar Helena på Massolit förlag (fast den är utgiven av Lethe förlag) för boken!

Annonser

333

Mitt förra inlägg var det trehundratrettiotredje i raden här på denvarbra. Wow! tänker jag. När jag startade bloggen i april förra året hade jag nog inte så mycket tankar om var detta skulle ta vägen men nu är vi här och jag tycker det fortfarande är roligt och stimulerande att blogga. Bristen på tid att läsa och skriva om det jag läser är väl det största ”problemet” i dagsläget. Har också en massa att skriva om från Bokmässan och skall försöka få till tiden i kväll. Efter middag, barnens läxor, tvätthögen och…. borde gå en kurs i konsten att prioritera din blogg!

Hoppas ni hänger med framöver och gillar att läsa det jag plitar ner. Jag fortsätter, var så säker!

Fick mail idag från Massolit förlag och de undrade om jag ville läsa Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen av Bjørn Rasmussen. Har den på min Önskelista så det passar ju bra. Den fick fin kritik på Litteraturmagazinet! Nu skall jag läsa och recensera.