Pappa, jag älskar dig

Hade tomt i min e-boksläsare igår och surfade in på Elib för att se om det var något nytt att låna hem. Istället för att låna något av det mest lånade kollade jag in deras nyheter. Jag hittade då Pappa, jag älskar dig av Jonas Terdin. På ”baksidan” stod det följande:

”Detta är en berättelse om kärlek. Kärlek mellan far och son. Men också om kärleken mellan man och kvinna, kärleken över de etniska gränserna och kärleken mellan människan och Gud. Detta är en berättelse om att bygga, vara och bevara en familj i ett landskap fullt av familjeruiner. Om soppatorsk, förändring, uppbrott, förälskelse, hopp och förlåtelse. Detta är en berättelse om kampen för att göra livet vackert och meningsfullt. Skriven av en man för andra män.”

Hm, av en man för andra män. Den vill jag också läsa, varför skulle den bara vara för män? Kanske kan även kvinnor få ut något av boken också. Sagt och gjort, jag laddade hem den och läste och läste. Slutsats, skriven av en man för andra män men också för kvinnor. En enkel bok om ett svårt ämne. Om att lära sig att visa kärlek inte bara genom handling utan också i ord. Att kunna säga Jag älskar dig! bara så där, mitt i vardagen.

Terdin berättar hur han arbetat med sig själv, för att bryta ett socialt arv han haft med sig från sin familj, ett arv hans far och mor haft med från sina familjer. Ett arv han till en början i sin första egna familj för vidare. Hur han så småningom lyckas bryta det mönstret. Inte utan komplikationer dock. Om kompromisser, kommunikation, samarbete och respekt. Om kärlek som en bil som behöver tankas för att inte sluta gå. Om uppväxten med en far som aldrig, vad han minns, sagt ‘jag älskar dig’. Terdins drivkraft är kärleken. Framför allt till barnen. ”Jag ville att det skulle höras att de var älskade, önskade, behövda och uppskattade. Det fick inte finnas den minsta tvekan om det.”

Det känns som han lyckats och har det bra! Läs den du med oavsett om du är man eller kvinna!