Vabb på sportlovet

Skönt att få ner tempot lite. Barnen är ju lediga hela veckan och jag har tagit semester måndag och tisdag. I morgon får de klara sig själva, på torsdag är maken hemma med dem och på fredag får de ytterligare en dag allena. Just nu fixar de med minste sonens nya radiostyrda bil som inköptes igår i Göteborg. Fokus för gårdagens resa var dock Universeum. Vi hade inte tidigare varit där så det kändes som det var dags nu. Inte minst för store sonen som rundade 14 förra veckan. Det var ett uppskattat besök och har ni inte varit där ännu så är det ett tips från oss till er. Läs mer om Universeum här!

Häng med ned under ytan!

Förutom att vabba barnen (VAra med BArnen) är planen att vårda bloggen en omgång också. Trodde i min enfald att 2013 skulle börja som ett bra bloggår men vart tiden har tagit vägen vet inte jag. Eller jo… förresten. Jag har jobbat mellan 90-100% sedan början av januari. Jag har avslutat mitt nu fd jobb på gymnasiet och så har jag gasat igång på det nygamla på högskolan. Det är klart det tar tid! Och så har vi farit och flängt på en hel massa bandymatcher, i söndags var vi Kungälv och en lördag tillbringades i Skövde på Billingens isbana och så har det ju varit bandy-VM också. Tidstjuvar det där… men det är ju barnen det gäller så det får gå först! Läsning och bokbloggande får stryka på foten och jag får jobba med det dåliga bloggsamvetet.

Jag har märkt att jag, när jag inte hinner blogga, gör fler inlägg på bloggens Facebookssida och på Twitter. I helgen fick jag kört igång Instragram också. Sök denvarbra så hittar ni mig/bloggen där. På fejjan har bloggen som sagt en helt egen sida skild från privata Jessica men på Twitter och Instagram kan det poppa upp även Jessica-inlägg så vill ni hänga med även där får ni hålla tillgodo med även detta. Hoppas inte det skrämmer bort er!

https://i1.wp.com/d36xtkk24g8jdx.cloudfront.net/bluebar/1053f34/images/homepage/brand-header.png

Jag ska försöka få till en länk till höger här på sidan även för Instagram. Kommer så småningom.

 

 

Annonser

Gilla ”Hata horan” – ja gillar’t!

Före jul rafsade jag åt mig ett gäng nyinköpta böcker hem från jobbet. Bland andra följde Johanna Nilssons Gilla ”Hata Horan” med. Tänkte den kunde vara bra att ha läst för att sedan kunna tipsa om när eleverna önskar tips. Vad jag inte visste då var att Gilla ”Hata horan” är en bok som kommit till i samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. De utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Visionen är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Detta går att läsa på Friends hemsida.

Under hösten har mina barns bandyklubb, IFK Vänersborg, hängt på Friends arbete mot mobbning. Detta har till dags dato visat sig i att barnen fått svara på en enkät om mobbning/trivsel/gemenskap i klubben och på träningarna. Enligt barnen handlade frågorna mycket om gemenskap, att bli sedd, få den stöttning man behöver och så vidare.

Boken då. Ja, den har jag tänkt sätta i händerna på store sonen, snart 14. Jag tror den kan passa. Jag skulle önska att den kunde delas ut i klassuppsättningar på skolorna runt i Sverige.

gillahatahoran

Gilla ”Hata horan” handlar om Jonna och Gloria. De är 15 år och bästisar. De är inte särskilt populära, men inte heller mobbade. Men så hänger de med på en luciafest och får dansa med Robin, skolans snyggaste, coolaste kille. Han verkar tycka att de är helt okej, till och med söta. Det är nästan för bra för att vara sant.  Det är det också. Det börjar skrivas elaka kommentarer på Glorias blogg och på Facebook bildas en Hata horan-grupp. Gloria mår så dåligt att hon börjar skära sig igen. Jonna måste göra något. Gloria får inte råka mer illa ut. Hon bestämmer sig för att ge igen med samma mynt för på nätet kan vad som helst hända. Gilla hata horan är en känslomässigt laddad ungdomsroman om nätmobbning. Om hur snabbt rykten kan startas och spridas. Om hur bödeln lätt kan bli offer och tvärtom (från baksidan).

Boken är lättläst, det är snabba svängar som gör att man hela tiden vill ta parti för än den ena än den andra. Det är inte lätt och det skall det heller inte vara. Vem har rätt när båda ger sig in leken. Har någon rätten på sin sida? Det handlar om livet och att det inte alltid är så lätt. Det handlar också om vänskap när den som är finast, och skörast. Det handlar om att ta ansvar för sina handlingar, oavsett vem du är.

Läs den, gammal som ung, ta upp den till diskussion, prata kring problemet med mobbning i allmänhet och nätmobbning i synnerhet. Vi uplevde ju detta för bara någon vecka sedan i Göteborg med Instagramhändelsen där ett stort antal ungdomar blev oskyldigt uthängda på nätet. Ogillar skarpt. Ingen skall behöva känna som huvudpersonen i boken ”Jag reser mig och går på toa. Ser mig själv i spegeln. Har ingen aning om vem jag är. Önskar att det gick att rymma från livet utan att behöva dö” (s. 145).

Tack Johanna Nilsson, Friends och Pocketförlaget för att ni sett till att denna bok finns!