Fru Björks öden och äventyr – Jonas Gardell

I vår läsecirkel Libri Clava skall vi till nästa gång läsa Gardells Fru Björks öden och äventyr. Och det har jag nu gjort. Och det var trevligt. Det var min andra lästa bok av författaren i fråga. Och varför har jag inte läst något mer kan man undra. Ja det undrar jag med. Om det inte funnits så många andra böcker som lockade hade jag fortsatt med alla Gardells böcker direkt. Men nu lite om boken i fråga.

Som jag skrivit förr är det så med mig att antalet hundöron eller på annat sätt markeringar i boken är många sådana ett tecken på att jag gillade boken.  I Fru Björk blev det 9, 9 ställen i boken som jag kände något särskilt för när jag läste. Skall försöka få ihop det till en bra recension.

Boken handlar om Fru Björk som sent en söndag  i november bestämmer sig för att hon vill skiljas från sin tråkiga man. Redan nästa morgon skriver hon ett avskedsbrev, packar sin väska och sticker iväg. Fru Björk får chansen att rannsaka sitt liv. Hon förstår snabbt att hon har blivit lurad av livet, man lovade henne allt och man gav henne inget. Hon bestämmer sig efter ett tag för att återvända till Sverige för att kräva sin rätt.

Frågan är om hon kräver sin rätt på rätt sätt. Det visar sig bestå av hot, utpressning och spioneri. Är det rätt? Jag vet inte riktigt. Men det är hennes sätt att agera. Antagligen är hon inte förmögen att handla på något annat sätt. Hon är riktigt bitter på både exmännen och livet. Och slutet, nja…

Trots det tragiska kommer jag på mig med att le och småskratta ganska många gånger under tiden jag läser. Det blir liksom småtokigt av hela grejen. Hon försöker hitta sig själv och livet och det blir knasigt både en och två gånger och det är väl det som påverkar henne att utföra vissa handlingar.

Till en del av mina hundöron då.

”Vad för skäl har hon att förändra sitt liv? Hon är ju försörjd. Hon har mat för dagen, tak över huvudet – inte har hon något att klaga över.” (s.51)

och vidare

”Men faktiskt hade hon väntat sig mer av livet än så. Eller hade hon det? Hennes drömmar tog henne aldrig till månen. Henne drömmar var av lättskött linoleum. Frivilligt hade hon lagt sina drömmar på en låg nivå. Så blir man inte besviken. Så blir man inte besviken. Så blir man inte besviken.” (s.51)

Bitterheten finns där mest hela tiden. Men är det bara mannens fel? Var tog hennes eget ansvar vägen?

”Det var hans liv hon levt. Sålunda förlorade hon allt.”(s.74)

och det fortsätter på samma sätt…

När hon kommer fram till sitt mål, dit hon rymt, visar det sig att hon räknat ut sin budget utifrån en broschyr från hotellet som är tio år gammal. Alltså kommer inte pengarna att räcka så länge hon tänkt sig…

”En flopp, tänker fru Björk och rättar till håret i spegeln, man känner väl igen en flopp när man ser den!”(s.95)

Åh, det är så tragikomiskt!

Jag upplever det som att boken utspelar sig ungefär i slutet av 1960-talet. Det känns så när Gardell beskriver miljöerna i boken. Boken kom 1990 och nu har vi 2012, temat i boken känns aningen gammaldags men jag är samtidigt övertygad om att det finns många många som kan känna igen sig i Fru Björks öden även idag. Och kanske hennes äventyr också!?

jag tycker boken är bra, riktigt bra faktiskt! Men det som gör mig beklämd är att varje människas har ett eget ansvar för sitt liv och det hittade Fru Björk alldeles för sent. Om hon någonsin gjorde det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s