Timmarna och Svikaren

Nästan samtidigt som jag avslutade Michael Cunninghams Timmarna fastnade jag i Katarina Wennstams Svikaren. Det enda jag vill göra nu är att läsa! Men det går ju inte tyvärr, vardagen för med sig så många andra måsten.
En reflektion kring Timmarna kommer efter nästa måndag klockan 19 för då har vi bokcirkelträff och skall prata om denna bok. Svikaren har jag nog läst ut inom kort, om några dagar kanske, så en reflektion kring den boken är också på ingång. Jag vill bara säga en sak, Wennstam är en modig författare. 

Bilden är lånad från Boktipset.se

 

Gästbloggare Jacob

Denna vecka har ena sonen ett uppdrag i svenska som innebär att han skall skriva en recension av en bok han läst. Han valde att skriva om Var är min syster? av Sven Nordqvist. Den här boken återkommer vi till ofta, den är helt toppen! Varsågod Jacob, tangentbordet är ditt!

”En lillebror springer till sin farfar och säger du måste hjälpa mig att leta efter min syster som är försvunnen. Dom går ut och letar efter henne. Dom åker i en luftballong dom åker uppe bland molnen. Lillebrorn berättar hur systern är medan dom åker. Hon vill tävla hon har ett hemligt gömställe i skogen. Lillebrorsan och farfar åker hem och när dom är hemma är hon där. Hon har en hemlighet och hon har letat efter honom.

Boken är bra för att den har fina bilder. Jag tror att den handlar om att tycka om andra. Man tycker om alla i familjen, det brukar vara så i vart fall.”

Läs den, gammal som ung!

Åh, va härligt!

Följer bloggstafetten för fullt. Intressant att läsa alla bloggares olika ingångar till Internationella kvinnodagen! Skoj också att hitta nya bloggar att följa, önskar jag kunde hitta mer bloggtid också! Mitt bidrag till bloggstafetten ser ni här nedanför.

Bloggstafett Internationella kvinnodagen 8 mars

                                                Enligt O har organiserat en bloggstafett med tema Internationella kvinnodagen idag. Klart jag ville vara med. De senaste dagarna har gått åt till att fundera kring ‘vad ska jag bidra med en dag som denna?’ Jag har kommit på lite olika förslag men valet föll till slut på min svärmor. Här följer en hyllning till denna kvinna som tyvärr inte finns hos oss längre.

Kära du! Snart är det två år sedan du lämnade jordelivet efter en lång kamp mot både reumatism och cancer. Född för tidigt under andra världskriget som en av två i ett tvillingpar nöddöptes du strax efter födseln. Kirsten Ingse blev ditt namn. Ingen trodde att du skulle klara dig, men den där livsgnistan och styrkan är jag övertygad om att du var född med! Annars hade du inte klarat de där första kritiska dygnen i ditt liv. Inte heller hade du fått ett så fint liv som ditt liv blev.

Jag träffade dig första gången hösten 1997 då jag mötte din äldste son Jan som senare blev min nuvarande man. Redan då var du märkt av reumatism. Du hade också varit tvungen att operera bort ett bröst tidigare under nittiotalet på grund av cancer.

Det var en varm, positiv och omtänksam kvinna, fru och mor jag mötte. Det var stora famnen direkt! Jag märkte också ganska snabbt att du och Jan hade en alldeles särskild relation som mor och son. Denna relation kan jag ibland känna att min son och jag har. Kanske ligger det något i att våra respektive söner är våra förstfödda. Den kärlek och glädje du visade när vi berättade att vi väntade barn och senare när Johannes föddes går inte att mäta. Från första stund älskade du honom, och senare samma sak med dina tre andra barnbarn som föddes åren därefter. Barnen visste att hos farmor finns alltid en famn att krypa upp i, ett öra  som lyssnade, ett öga som såg. Det är kärlek! Vi fick dela ytterligare ett antal relativt friska år med dig och de åren barnbarnen var som minst fanns du där så fort de pockade på uppmärksamhet. Trots många mil mellan oss var det farmor som gällde!

För några år blev du sjuk igen, det var cancer än en gång. Behandlingar genomfördes, vissa gav bättre resultat, andra mindre bra. Men inget verkade rubba ditt goda humör. Du ville ut och träffa folk. Du fortsatte leva livet! När dina vänner fick reda på att du drabbats av cancer igen hade många av dem svårt att förstå. ”Nej, inte Ingse, hon verkar ju så pigg!” Du ville, du kämpade, du gav dig inte i första taget. Hoppet fanns kvar hos dig och det hjälpte även oss anhöriga. Mycket av din styrka tror jag att du fann hos Gud. Mycket av din styrka och livsgnista är jag fortfarande övertygad om att du var född med. Du var glädjen för oss ända fram till dagen du tog ditt sista andetag i maj för snart två år sedan. Du är fortfarande glädjen vi känner när vi pratar om dig och minns alla fina minnen du gav oss. Vi har dig inte hos oss längre men i våra hjärtan och minnen finns du som den bästa svärmor, mor och farmor som någonsin funnits. Du gav så mycket! Du är saknad!

Detta är mitt inlägg i Bloggstafetten. Vill du följa den under eftermiddagen eller se vilka som bidragit tidigare under dagen har du startfältet här:

enligt OMarias stickning och läsning , Böcker x 3Hanneles Bokparadis , Nina RuthströmSofies Bokblogg , Mind the BookI mitt sinneAndra intryckOrd och inga visorBoktjuvenMimmimariesböckerWhat you readin? PantalaimoneMatildas LäshörnaPeter Andersson*malins bokblogg*A room of my ownMadeleines bokhörnathecuriouscaseofthebooks,  Erica – en dröm i rosa,   Tvärtemot…och dagarna gårFix Me Up TinaO  , Calle BrunellBokodyssé Med näsan i en bokalice brömsBeroende av böcker,  Den var braOlika sidorDantes BibliotekLyrans NoblesserLivet mellan två evigheter,  Den läsande kaninenBreakfast BookclubLottens bokblogg Kill your darlingsSandra Gustafsson,  Desirée Fredlund,  …and then there was BeatrixLingonhjärtaGunillas BloggStänk och flikarFiktiviteterBokmilaskogenSaris bloggBöcker emellan

Din tur Henrik!

Göteborg nästa

I morgon skall jag ta tåget till Göteborg. På programmet står Kultur i Väst och Mediapoolens ”Skolbiblioteken som resurs i en till en – en dator per elev”. Jag får säkert anledning att återkomma, det är många bra småföreläsningar under dagen som alla verkar intressanta. Och när dagen är slut skall jag ta spårvagnen och hälsa på min syster. Det skall också bli trevligt!

 

Pappa, jag älskar dig

Hade tomt i min e-boksläsare igår och surfade in på Elib för att se om det var något nytt att låna hem. Istället för att låna något av det mest lånade kollade jag in deras nyheter. Jag hittade då Pappa, jag älskar dig av Jonas Terdin. På ”baksidan” stod det följande:

”Detta är en berättelse om kärlek. Kärlek mellan far och son. Men också om kärleken mellan man och kvinna, kärleken över de etniska gränserna och kärleken mellan människan och Gud. Detta är en berättelse om att bygga, vara och bevara en familj i ett landskap fullt av familjeruiner. Om soppatorsk, förändring, uppbrott, förälskelse, hopp och förlåtelse. Detta är en berättelse om kampen för att göra livet vackert och meningsfullt. Skriven av en man för andra män.”

Hm, av en man för andra män. Den vill jag också läsa, varför skulle den bara vara för män? Kanske kan även kvinnor få ut något av boken också. Sagt och gjort, jag laddade hem den och läste och läste. Slutsats, skriven av en man för andra män men också för kvinnor. En enkel bok om ett svårt ämne. Om att lära sig att visa kärlek inte bara genom handling utan också i ord. Att kunna säga Jag älskar dig! bara så där, mitt i vardagen.

Terdin berättar hur han arbetat med sig själv, för att bryta ett socialt arv han haft med sig från sin familj, ett arv hans far och mor haft med från sina familjer. Ett arv han till en början i sin första egna familj för vidare. Hur han så småningom lyckas bryta det mönstret. Inte utan komplikationer dock. Om kompromisser, kommunikation, samarbete och respekt. Om kärlek som en bil som behöver tankas för att inte sluta gå. Om uppväxten med en far som aldrig, vad han minns, sagt ‘jag älskar dig’. Terdins drivkraft är kärleken. Framför allt till barnen. ”Jag ville att det skulle höras att de var älskade, önskade, behövda och uppskattade. Det fick inte finnas den minsta tvekan om det.”

Det känns som han lyckats och har det bra! Läs den du med oavsett om du är man eller kvinna!

Bloggstafett 8 mars

I’m on! Kanske har ni redan uppmärksammat att Enligt O kör en bloggstafett på Internationella kvinnodagen nästa vecka. Ni kan läsa om det här och här. Du kan anmäla dig fram till och med 5 mars så häng på!